Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1853, sida 2

en hastig rörelse, och stöten fick derför icke någon farlig karakter. Genom gresve ODonnells själsnärvaro förhindrades mördaren att fullborda sin gerning. Kejsaren begaf sig till fots till erkehertig Albrechts palats, der han blef förbunden, och fortsatte derifrån äfven till fots vägen hem till borgen. Ehuru lakarne förklarat såret cke vara sarligt, halva de dock rådt kejsaren att intaga sängen. En lätt sårfeber har senare infunnit sig, men patientens befinnande är detta oaktadt ganska tillfredsställande. Mördarens namn uppgisves vara Carlo — enligt P. Z. Laslo — Lemingi, f. d. husar, numera skräddaregesäll. De ofvan citerade berlinerbladen förmäla derjemte, att mördaren med möda af militärvakten kunnat skyddas för folkets raseri. Då icke något sådant nämnes i de andra till Hamburg ankomna underrättelserna, kan man t. v. antaga att denna yttring af Wienarnes kärlek för sin beherrskare är improviserad af det officiella nitet. Den 16 afmarscherade från Wien de sista till Kroatien bestämda trupperna. Deutsche Volksb. meddelar från Dalmatien (utan datum) följande notis: Ur tillförlitlig källa meddelar jag er den underrättelsen att en österrikisk jägarbataljon vid turkiska gränsen blifvit anfallen af Turkarne, som nedhuggit 2 kompanier af densamma. Redaktionen af det nämnda bladet vill visserligen icke gå i borgen för sanningen af denna underrättelse, men betecknar dock korrespondenten såsom en försigtig och trovärdig man.