Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1853, sida 2

—7— — —7 varit missiverad inom stiftet, än hit, än dit, och derunder dock alltid blifvit sin Dorothea trogen, genom församlingens enhälliga val blef kallad till komminister inom Odensvi församling. Dorothea hade likväl då, som man lätt kan föreställa sig, redan i det närmaste blomstrat ut, och då de ändtligen sågo sig förenade, var det mesta borta af kärlekens poesi. Och om Bäck som adjunkt haft ett heroende, oroligt och bekymmerfullt lif, så syntes det icke mycket förändra sig till sin fördel, då han ändtligen såg sin önskan uppfylld — att få sätta fötterna under eget bord. För bosättningen måste han, såsom alldeles medellös, skuldsätta sig hos en sin ungdomsvän, äfven prest. De 500 riksdaler banko han af denne fick låna, förslogo knappt till inköp af möbler och husgeråd, kreatur, redskap och mera dylikt, och hvad Dorothea införde i boet, inskränkte sig till litet linne, några kökssaker och annat smått, som väl knappast sammanlagdt kunde värderas till etthundrade riksdaler. Bäck hade visserligen den fördelen att hafva fått emottaga de omnämnda 500 riksdalerna som stående lån, men en gång skulle de dock återbetalas, och redan liqviderna af räntan satte Bäck i förlägenhet. Att af det lilla sacellaniet draga en inkomst, tillräcklig för att amortera lånet, derpå var icke att tänka, och han kunde skatta sig