Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 44.) Kärleken till vetande var Reinius förnämsta lifsprincip. Och han hade på Ragnarsborg godt tillfälle att tillfredsställa denna sin böjelse, ty der fanns ett rikt bibliothek, samladt under flere generationer, och Ragnarsborgs nuvarande egare försummade icke att ytterligare rikta — eller genom Reinius låta rikta detsamma. Det var, som man lätt kan föreställa sig, endast värdefulla arbeten, som Reinius föreslog sin principal att inköpa, och denne egde ett för stort förtroende för den lärde mannens omdöme och urskiljning, för att icke obetingadt gå in på hans förslager i denna väg. Ibland privatbibliotheker kunde således vid denna tidpunkt det på Ragnarsborg räknas såsom ett af de förnämsta, och ehuru det i grefvens ögon var mera en lyxartikel än verklig skatt, så var han dock icke alldeles känslolös för den vördnad, hvaraf man gripes, då man befinner sig midt ibland dessa tysta folianter, i hvilka snillet, den djupa forskningen, lärdomen, talangen inlagt sin kraftiga protest mot tankar på menniskoandens förgänglighet.