Majbblomman, eller skizzer af scener och karakterer ibland Pilgrimernas afkomlingar, af I:rs Harriet Beecher Stowe. Kärlek och Lag. (Forts. fr. N:o 38.) Onkel Jow lutade sig tillbaka i sin stol och öfvertänkte miss Silencees grälaktiga böjelser, med ett närbeslägtadt sinnes hela tillfredsställelse; men jag skall nog taga rätt på henne, jag, jag vet nog hur jag skall bära mig åt. — annerligen, min far, jag visste ej att ni hade något att göra med deras affärer. — ÅHar jag inte? Jag skulle just vilja veta om jag inte det har? återtog onkel Jow triumserande. Hör på, skall du få veta, Joseph; för ser du, jag tänker du skall bli lagkarl, jag är temmeligen skicklig lagkarl sjelf — d. v. s. sör att icke hasva studerat vid något universitet, och jag vill nu säga dig hur det är — härpå kastade han sig in uti aflären om ängarna och qvarnen och slutade med: nå, Joseph, det här är ju en galant slipsten att slipa upp din skarpsinnighet på.