Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1853, sida 3

Styckegods. Prof på menniskokärlek. En flicka af omkring 20 år, boende på gatan Aquitaine i Bordeaux, hade några dagar märkt, att hennes granne, en mycket fattig qvinna, icke mer som vanligt, satt med sitt arbete vid fönstret. Hon besökte henne derför en dag och fann henne ligga mycket sjuk. Två små döttrar af omkring 10—12 års ålder vårdade henne, under det deras fader träget arbetade för att kunna försörja den olyckliga familjen. Detta skådespel rörde djupt den unga flickan, som, för att hjelpa den sjuka hustrun, bad henne emottaga något penningar; men utan framgång. Hon afstod likväl ej ifrån att erbjuda sin hjelp, men erhöll alltid afslag. Hvarje morgon besökte flickan den sjuka och använde allt sitt bemödande att trösta henne: Om jag skickade hit en läkare, sade hon en gång till henne, så skulle ni blifva frisk. — Ack nej! svarade den fattiga hustrun, det är icke nödvändigt; jag har känt mig mycker bättre på några dagar, och dessutom har jag inga penningar. — Oroa er icke deröfver; jag skall nog sörja derför. Fåfänga omsorger; den sjuka ville icke emottaga någon läkare, och dag från dag öfvergåfyvo henne krafterna; hennes bleka och magra ansigte, hennes mer och mer försvagade röst bebådade ett slut. En dag i slutet af sistl. Januari mottog den fattiga hustrun ett bref och en liten, mycket väl i papper inlindad dosa. Då hon öppnade dosan, fann hon deri en summa penningar af 35 francs (omkring 25 rdr rgs), och brefvet innehöll följande rader: Min bästa syster! med smärta har jag fått veta att du är sjuk; du hls att mina göromål icke tillåta mig att resa bort; jag skickar dig derföre 35 francs, som du sinner i medföljande dosa. När du kan lemna sängen, så kom och stanna hos mig på landet vid Merignac några dagar etc. Den goda systern från Merignac var ingen annan än den fattiga hustruns unga granne. Öfvertygad att den sjuka icke skulle afslå en hjelp från sin syster, som verkligen bodde i grannskapet af Merignac, hade hon begagnat sig af en krigslist. Det är svårt att skildra den sjukas glädje vid emottagandet af detta bref. Genast lät hon kalla en läkare; genom en tjenlig behandling återvann hon småningom sina krafter och är nu betydligt på bättringsvägen. — F —ö—