va, att Parisarne ingalunda visat något försjusning på deras bröllopsdag. En hataljon af nationalgardet, som var uppstäld vid Tuilerierna, iakttog fullkomlig tystnad, då det kejserliga paret for förbi, och då en oslicer gjorde en temligen bitter anmärkning öfver sin bataljons tystnad, kom det till en häftig träta emellan honom och nationalgardisterna. Ryktet tillochmed förtäljer, att han blef utjagad ur lederna. En frisör och nationalgardist, hvilken om morgonen ville begilva sig till sin bataljon, blef omringad af en del arbetare, nedskäld och misshandlad samt måste vända hem igen. Då kejsaren och kejsarinnan efter återkomsten till Tuilerierna trädde fram på altanen och helsade på den församlade mängden, hördes blott här och der ett svagt: Lefve kejsaren! En annan korrespondent i UInd. Belge berättar, att en prefekt kommer att afsättas, emedan han inrapporterat, att kejsarens giftermål väckt stor glädje i hans departement, under det att kejsaren frn en person, med hvilken han står i brefvexling, erhållet en skrifvelse om raka motsatsen. Det är troligtvis för att försona och vinna bourgeoisien, som kejsaren inrättat det i går omnämnda högsta rådet för handel, åkerbruk osh näringar. Kejsaren hade i går inrest från S:t Cloud till Paris, för att underteckna dekretet om inrättandet af berörde institution. Sedan han äfven expedierat några andra regeringsbestyr, utreste han derefter genast åter igen till S:t Cloud. Man erinrar sig troligen att den obegränsade myndighet, som kejsaren vid konstitutionens senaste omstöpning förbehållit sig i handelslagstiftningen, mötte mycken opposition isenatens sköte vid diskussionen af regeringens propositioner om grundlagsförändringarne. De industriella intressen, som voro representerade i denna församling, syntes befara de förändringar, som plötsligt skulle kunna göras, i srihandelssystemets anda, uti tulltariffen och handelstraktaterna med utlandet, om, såsom de syntes tro, sådana ingingo i kejsarens syften. Man kan alltså betrakta den i går inrättade konselj, hvars mening skall inhemtas i alla de frågor som röra handeln och näringarne, såsom en slags inrymmelse åt de stora industriella intressena, som blifvit alarmerade, eller åtminstone såsom en garanti för desamma, Sammansättningen af denea konselj, i hvilken inrikesministern Persigny är president och lagstiftande församlingens president Billault vicepresident, synes utvisa en benägenhet hos höga vederbörande att bibehålla neutraliteten i tulloch handelsfrågan, i det att protektionistoch srihandels-opinionerna ungefärligen balancera hvarandra i nämnde konselj, och om öfvervigten lutar åt någondera sidan, är det snarare åt den förra än åt den sednare. Det dekret, som ställer välgörenhetsanstalterna under kejsarinnans protektion, är påtagligen beraknadt på att sätta henne i tillfälle att vinna de lägre klassernas tillgifvenhet. Ett äfven i går utfärdadt dekret befaller, att några statsråd skola resa i departementerna för att studera verkningarne af en för en, ungefär för ett år sedan utkommen förordning, som gjorde en del inre förvaltningsärenden, hvilka förut sorterat under inrikesdepartementet i Paris, endast beroende al prefekterna. Brenier är utnämnd till interimistisk ambasbassadör i Konstantinopel i stället för Lavalette, som, enligt hvad Monitören förkunnar, lemnar sin post för att sköta siu helsa. Kejsarinnans moder, grefvinnan Montijo, som lär skola stanna i Paris och bebo Elyse, skall ur kejsarens proviantkassa hafva beviljats ett årligt appanage af 400,000 fr. Kejsarinnan erhåller, enligt hvad det förtäljes, 600,000 fr. årligen till sin toalett. I sin icke-officiella afdelning berättar Monitören, att i kejsarinnans morgongåfva ingått en kontant present af 250,000 fr., som kejsarinnan uteslutande bestämdt till välgörande ändamål. ÖSTERRIKE. En telegrafdepesch i B. H. från Wien af den 4 Februari förmäler, att nionde armbkorpsen fått uppbrottsorder för att framrycka till turkiska gränsen. Denna underrättelse bestyrkes af en skrifvelse från Wien af den 3, i hvilken det heter, att, för att gifva mera eftertryck åt det ultimatum, med hvilket grefve Leiningen afgått till Konstantinopel, truppsamlingarne vid gränsen bedrifvas med största verksamhet, och att den i Wien förlaggda FY 222 Ka