Montenegro. Då den kamp, som nu en tid pågått emellan Montenegrinerne och Turkarne, anses äga stor betydelse för de följder, till hvilka den kan leda, torde det icke vara utan interesse att erhålla någon kännedom om så väl denna folkstams egendomliga förhållanden, som de orsaker, hvilka tändt den krigslåga, som nu flammar i dessa för det öfriga Europa föga bekanta trakter. Montenegrinerne, äfvensom deras närmaste grannar i turkiska provinserna Herzegovina och Albanien, befinna sig i många hänseenden på samma ståndpunkt som Bergskottarne i 16:de och I1:de seklen. Liksom desse äro Montenegrinerne indelade i stammar eller klaner; liksom dessa äro de i hög grad krigsoch byteslystne; liksom desse älska de mycket skaldekonsten. Flera jemförelsepunkter skulle kunna uppletas, men de redan anförda torde vara tillräckliga för att antyda af hvilken uppmärksamhet Montenegrinerne äro förtjenta, såsom ett folk, det der i vår civiliserade tid ännu bibehåller så mycket af den krigiska och romaneska anda, som karakteriserade Europas medeltid. Vi gå nu att, efter goda utländska källor, meddela en skildring af landet Montenegro, dess invånare, historia och statsförfattning samt anledningarne till kampen med Turkarne. I. Landet. Ordet Montenegro, hvilket, egentligen italienskt, betyder Svarta berg, anger sullkomligt det lands karakter, åt hvilket det tjenar till benämning. På landets språk heter det Tschernogora och på turkiska Kara Dagh, hvilka ord hafva samma betydelse. Det är verkligen i ordets egentliga bemärkelse ett bergland. Om dess omfång och gränser sinnas, till en del af orsaker, som i fortsättningen af denna skildring blifva närmare förklarade, mycket olika uppgifter. Så har dess ytinnehåll uppgifvits minst till 55 och högst till 150 geografiska quadratmil. Enligt en uppgift, som nyligen varit synlig i en tysk tidning, håller det 10 geografiska mililängd och 8 d:o i bredd. Det ligger inneslutet emellan turkiska provinserna Herzegovina och Albanien samt österrikiska provinsen Dalmatien. Hela landet har sitt vatten—-A —