Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1853, sida 1

sen att gråta och gret bittert. Detta bädade fara för hela det Japanesiska riket. i — Ack! snyftade han, huru fattig är Jag icke i all min rikedom, huru svag i all min helighet — olycklig jag som blef en Dairi och ej blott en vanlig menniska. Hofmännen knäföllo och bad den helige icke gråta. Och bud gick ut kring hela landet att Dairi gråtit, och allt folket klädde sig i sorg och strödde stoft på sitt hufvud. Den helige kejsaren bars åter i sina rum, men han satt der dyster och sluten. Då hördes musik af allehanda instrumenter och Subun i sin statsvagn, åtföljd af tiotusen ryttare i silsverharnesk, Stadnade vid tempel palatsets stora port. — Hans höghet, den mäktige och segerrike Subun af Japan och Matsmay ber om inträde, yttrade en hofman, fallande; på knä med ansigtet mot jorden. i — Låt honom komma in. Den verldslige kejsaren nalkades sin helige medbroder och lemnade honom som en skänk elt dyrbart skrin af ceder och guld, prydt med perlor. — Jag bjuder er det dyrbaraste som Japan eger, det herrligaste det har i sitt sköte — det skall glädja er själ.