Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1853, sida 4

stod således, som valgörare ostast göra, sjelf naken och förådd för att tjena andra. Gummans dotter-dotter, en liten flicka, som dagligen gick och tiggde, bar en gång utmig. Vikommo så till många, det var tydligt att man ville sälja mig. — Mormor är så sjuk och har intet till mat, sade flickan — och rigtigt nog, ty gumman hade en hel vecka legat till sängs. — Jag ger fn din mormor, vi ha kärringar nog, svarade en. — Hvad skall jag med den der afskallade stackarn, sade en annan. — Ut med dig, unge, sade en tredje. Det såg ut som om jag skulle få resa hem igen. Men ödet hade annorlunda beslutadt och slutligen köptes jag för tjugofyra skilling — af en resande herre. Camelian. J han ej sett Zipangas herrliga, blomsteruppfyllda dalar, icke sett kristallsjöarne, som lika rosenomgifna speglar ligga gömda mellan Yamos granitklippor, hvilka lodräta och prydda med festoner af tusende klängvexter skjuta upp i höjden och hvars toppar betäckas af den eviga snön, som ger floderna sin näring. Jag