ende hvarå vissa vilkor bestamdes genom kongl. brefvet den 15 Augusti 1777, och kontrakt med rotehällare stadsastades den 20 September 1783. År 1791 fick äfven södra sqvadronen afsitta, men endast för en tid af 50 år, och, enligt det med rusthållarne afslutade kontrakt, emot erläggande under tiden af vakans-afgift för hästoch sadelmundering. — Sedan berörde tid tillandagått, bles genom Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 14 November 1842 sörordnadt, att södra bataljonen, utan att förändra sin ägande rusthållsnatur, skall för en tid af ytterligare 10 år, räknadt från den 1 Januari 1843, fortfara att förblifva infanteri, emot vissa bestämda vilkor, deriblaud det hufvudsakligaste förmår, att rusthållarne vid denna bataljon skola under sagde tid försättas i åtnjutande af enahanda lindring uti rusttjenst-skyldigheterna, som genom kongl. resolutionen den 15 Augusti 1777 blifvit s. d. rusthållarne vid norra bataljonen af Bohusläns regemente i nåder förunnade. Rustningsbesväret eller soldathållet inom detta län är fördeladt på 104814! och båtsmanshållet på 1472 hemman. Då nu rusthållsoch soldatnummerna utgöra 904, men båtsmansrotarne, oberäknade städernas vakante 100 nummer, endast 459, hvadan i medeltal endast IAOG hemman belöper sig på ett rusthållseller soldat-rotenummer, men 3 på en båtsmansrote, så enär kostnaden för hvarje nummer af soldatoch båtsmanshållet öfverhufvud kan anses ungefär lika, följer deraf att i medeltal de båtsmansroterade hemmanen varit i mån af nämnde skiljaktighet lindrigare betungade, dock särskilda hemman mer eller mindre, efter deras olika natur. Skjutsningsbestyret är jemförelsevis icke särdeles tryckande inom detta län. Orsakerne dertill igensinnas i landskapets läge, dess beqväma sjökommunikationer samt ångfartygstrasiken. En följd häraf har ock varit, att då i anledning af Eder Kongl. Maj:ts nådiga förordnande den 2 Augusti 1844, åtgärder vidtogos för skjutsningens ställande på entreprenad, dessa mötte så föga benägenhet hos den skjutsskylldige allmänheten, att, utom i Götheborgs stad, hvarest redan tillförene skjutsnings-anstalterne ordnats på ett med kongl. brefvet af år 1844 öfverensstämmande sätt, intill 1850 års slut endast vid tvenne gästgifverier inom detta län entreprenader kunnat åstadkommas. Af samma skäl, som för skjutsnings-bestyret anförts, är äfven väghållnings-besväret, med undantag af Götheborgs närmaste omgifning, der rörelsen är utomordentligt liflig och tillgången å tjenliga grusningsämnen ringa, jemförelsevis mindre betungade. I den mån, som de backiga delarne af allmänna landsvägarne kunna blifva omlagde, skall ock underhållet än vidare lättas. I afseende å presterskapets och kyrkobetjeningens aflöning har, sedan nästföregående femårs-berättelse afläts, någon förändring icke ägt rum. För värdesberäkningen af de i tabellen upptagna onera och allmänna besvär äro enahanda grunder, som i föregående femårs-berättelse följde. Polili. Likmätigt Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 29 Augusti 1843 hafva socknenämnder blifvit i socknarne å landet utsedde för handhafvande af de bestyr, som högstberörde författning stadgar. Derjemte äro för befordrande af ordning och sedlighet, å ställen der i följd af en större och mera sammanträngd folkmängd behofvet sådant fordrat, särskilde ordningsmän, uppå vederbörande förslag, af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnade. Folkundervisningen inom detta län var vid 1850 års utgång icke ännu fullständigt ordnad. Dock hafva anstalterna för detta ändamål sedan tiden för sista femårs-berättelsen så fortgått, att nämnde år endast 3 socknar återstodo, som icke bragt sina folkskolor i verksamhet, nemligen i Götheborgs fögderi I, i Inlands 3, i Oroust och Tjörns 3 och i Sunnervikens 1. Offentliga sjukvårds-inrättningar, bestämda för länet i allmänhet, äro: 1:o Läns-lazarettet och kurhuset i Uddevalla. 2:o 60theborgs hospital. Vid förstnämnda inrättning emottagas sjuka från hela länet, med undantag af Götheborgs stad. (Fortsättn.)