AmDm —— —————— lat om herr Axel och sökt upp sorglappen i spegellådan. Ilar jag? — Och i dag, det minns jag, hade jag tagit in visitlådan och den stod på bordet. — Likgodt, Therese, det var ett visitkort så bra som de andra; men glöm ej myrthenkransen. —— — om astonen var allt tyst Hudast Therese satt vid sängen och gret, hållande sin matmors hand i sin. — Glöm ej myrthenkransen, hviskade den sjuka. — Nej! nej! lofvade Therese. Sedan blef allt tyst. När solen andra morgonen stack in på mina blad inträdde baronen, i sällskap med häradshöfdingen. — Min hustru har dött i natt, sade han och torkade sina torra ögon. — Ännu sväfva der behag öfver hennes utmärglade drag. Jag ämnar beställa en vacker grafvård. Hon skall ligga ute på Solna — det tycktes hon önska — hennes vilja är mig helig. — Det som ökar herr baronens sorg är, att den aflidna ej skänkt er några barn. — Ja, ack ja!