Redovisning. Till framlidne Fahnjunkaren C. M. Anderssons enka och barn, för hvilka understöd blifvit förordadt Handelsoch Sjöfarts-tidningen, hafva följande gåfvor ankommit: 1852, Nov. den 19: med posten, till enkan Amalia Christ. Andersson och dess barn, J. E. G. 10 rdr; att tillställas enkan Amalia Christ. Andersson och hennes barn, A. E. 10 rdr; till enkan Amalia Christ. Andersson från C. F. L. 5 rdr; till sahnjunkaren Anderssons enka Caridad, i sig. D. 5 rdr; d. 21: från hr Rafstedt till fru Andersson 5 rdr; från hr befallningsm. A. Rhodin till samma 5 rdr; d. 23: med posten, till sahnj. Anderssons enka, i sig, C. C. S. 5 rdr; till enkan A. C. Andersson, 1 Sig. ett Lejon 5 rdr; d. 26: med posten, från okänd till enkan Andersson 5 rdr; till enkan Amalia Ändersson, född Hellberg, från en gam. mal vän, i sig. J. J. A. 5 rdr; d. 30: från Axel och Gillis till sahnj. C. M. Anderssons enka och barn, K-d d, 25 Nov. 1852, i sig. N. W. 10 rdr; Dec. 3: med posten, till enkefru Anna Christ. Andersson med 4 döttrar, en liten men af godt hjerta gifven gåfva af en lycklig familj 3 rdr; d. 5: till fru A. Andersson, i sig. J. W. 7: 24; af uppbördsskr. or Hammarin 3 rdr; d. 17: med posten, från C. F. L. till fru Andersson 1: 24; d. 10: gifvet af L. B. 3 rdr, med sentensen: ,Beatius est dare, quam accipere, (det är saligare gifva, än taga); d. 11: i biljett WW fanj. Anderssons enka Am. Andersson från S. 0. 10 rdr; d. 12: dito, till sahnj. Anderssons enka från R—e 3 rdr; d. 13: dito, till enkan Am. Chr. Andersson 6 rdr; d. 18: d:o, till enkefru Am. Andersson, född Hellberg, från en gammal bekant 5 rdr; från en okänd 5 rdr; från J. F. P. 6 rdr; d. 19: till densamma af W. W. S. 3 rdr; d. 20: från en badgäst på Stenungsön 4 rdr; d. 7 Jan. 1853: af en okänd genom hr lektor Hagborg 70 rdr. Summa rdr rgs 200. Till alla dessa, för mig till största delen okände välgörare, hvilka så ädelmodigt behagat understödja ofvannämnda enka, och såmedelst räddat! både henne och hennes barn från olyckan att blifva husvilla, tillåter jag mig härmed hembära så väl hennes, som min egen ödmjuka och uppriktigaste tacksamhetsbetygelse, under lika uppriktig tillönskan af försynens nåd och välsignelse, såsom den bästa vedergällning! Kongelf och Spekeröd den 28 Jan. 1853. H. A. NORDHOLM, P. P. L.