Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1853, sida 1

ö Min första Trädgård. Fantasi af Alexis. Då jag var liten trodde jag att allting hade lif, känsla, tanke liksom jag sjelf. Jag kunde hela timmar samtala med en blomma och trodde att hon förstod mig; med en fångad fjäril, ty eljest hade han ej tid till samtal — och visst förstod han att jag menade honom väl. Ötverallt fann jag lesvande varelser, som smålogo mot mig, Som deltogo i mina fröjder och sorger — det var en lycklig tid. Men äro då mina blommor mållösa eller är det endast jag, som ej förstår dem sedan jag seglar med upplysningens barlast? Ibland förefaller det mig som om de verkligen talade — jag liksom hör röster sorla bland mina blommor; de ha sina minnen, sina små passioner, sina dygder och sina fel liksom vi andra skapade varelser. Det finnes ingen dikt utan endast oklara sanningar, och således om jag tror att blommorna ha en tanke för sig, är jag lika nära verkliga förhållandet som de, hvilka tro att de äro medvetslösa. Det är emedlertid rätt roligt att höra på blommorna då de i aftonsvalkan hviska sig emellan.