Majblomman, eller skltrer af scener och karakterer ibland Pilgrimernas askomlingar, af I:rs llarrict Beecher Stowe. Onkel Tim. (Forts. fr. N:o 15.) Men var skolan väl slut, då skummade Jacobs goda lynne öfver, lika naturligt som en bägare sodavatten, och han kunde hoppa öfver bord och bänkar och störta ut genom dörrarne med samma hänryckning som den minsta pyssling i hans sällskap. Sedan kunde man se honom återvända med det lyckligaste uttryck i verlden; sträckande in sin hand allt emellanåt genom en gärdesgård, för att plocka en klase vinbär, eller hoppande öfver, för att hemta en blomma, eller inrusande på någon bakgård, för att hjelpa en gammal gumma att tömma sin tvättså, eller för att helsa på tante