nad med ösverträdelserna hos de små lockiga hufvuden, som voro lemnade i hans vård, och då han såg huru bestämdt hvartenda lilla hjerta sjudade öfver af odygd och rörelse, kände han sig mera hågad att hjelpa dem i puts och skälmstycken, än att lägga stränghet till rättesnöre. Detta kunde hafva blifvit ledsamt nog om icke lärarens verksamma sinne hade meddelat sig åt hans lärjungar, på samma sätt som återverkan af ett enda litet källsprång kan sätta en hel fabrik i rörelse, så att det var mera håg för lärdom under Jacob Bentons gyllene dagar än under all den tid som föregick och efterföljde honom. (Forts.) 3Zm3i3i33m3333 A :::t.t. RTR