sjuka, föras straxt till fattighus och hospitaler, och kunna de arbeta, skaffar man dem förr eller sednare göromål till lissuppehallet. — Tiggare på gatorna har jag aldrig sett, minst tiggande barn. Lika litet har jag mött trasvargar, hvaraf man träffar så många ohyggliga exemplar i Stockholm och andra europeiska städer. Här talas naturligtvis ej om arbetare, som bära slitna kläder under arbetet, utan om folk, som ej ega andra kläder än trasor att hölja sig uti. Krymplingar bland barn existera icke: dessa arma, utsvultna, gulbleka, krokiga och lytta små varelser, som visa sig på Stockholms gator, finnas ej här. Af alla menniskor är ingas ställning i Amerika fördelaktigare än Barnens. Ingenstades göres mera af och för dem. Ammor, barnkamrar eller trånga barnkläder finnas icke (utom kanske i de allra förnämsta husen; men som äro så få, att de ej belöpa sig till ett par hundrade).! Här i S:t Louis äro tre eller fyra millionärer; alla de öfriga familjerna, mer och mindre förmögna, tillhöra, till lefnadssätt och vanor, medelklassen bland Stockholms burgna borgare. Man kan säga, att på det hela utgör folket i Amerika samtligen en enda ofantlig medelklass, visserligen med många nyanser, men till hufvuddragen få; ty de två klasser, I som i Europa kallas den öfversta (aristokrati af börd eller embete) och den nedersta (eländets, såväl det moraliska som fysiska armodets) gifves icke här. Här i landet talas visserligen om penning-aristokrater, men dessa äro tunnsåddare än man tror, och hafva intet stort att säga hvarken i politiken eller allmänna lefnadssättet. Jag återkommer nu till barnen. Den kärlek och aktning, hvarmed barn behandlas, går så långt, att det ofta är rörande; ehuru det här betraktas som det naturligaste i verlden. Barnen äro öfverallt med föräldrarne, i sällskaper, på promenader, färder af alla slag (utom affärsresor). Dibarnet följer med som de andra. Modren gifver, utan tecken till skygghet, sitt barn di hvar hon befinner sig, så fort barnet önskar få del af bröstetJag har sett fruar i siden midt i sällskaper af bekanta och obekanta, damer och kavaljerer, blotta sitt bröst för att gifva sitt barn till bästa, utan att det väckt den ringaste uppmärksamhet, emedan det betraktas som en sak som skall så vara, och som det enklaste af allt. På promenader, der barn medfölja, som, utan att vara dibarn, dock äro för små att kunna gå, är det alltid vanligt, att herrn bär barnet på sina armar, och frun följer med helt lätt och munter. Utom att herrarne, i mindre hus, merendels utföra en barnflickas roll, hafva de ock ett annat bestyr, som påminner om fruntimrens goda dagar här i Amerika. När man om morgnarne går ut åt torgen till, ser man alltid en mängd, ofta rätt gentila herrar i sina halmhattar och för öfrigt välklädde, med stora kökskorgar under armen. De göra alla inköp af grönsaker, kött, ägg, fisk, potates, gurkor, meloner 0. s. V., och bära hem det helt beskedligt. Merendels äro de hemma dermed innan frun ännu hunnit uppstiga. Korrespondenten omtalar derester några af skuggsidorna; såsom det osunda klimatet i S:t Louis, så att mången dag man midqdagstiden ar nära att förgås under 30 gr. hetta, då man om aftonen icke har mer än 6 gr. Äfven stiger Mississippi vissa tider så högt, att vattnet på de lägre gatorna går in i husen. Frossor och febrar äro således mycket gängse. En annan olägenhet är det förfärliga dammet på gatorna. Jordmånen är af så lös art, att så fort det regnar, upplöses den till den djupaste smuts, men så fort solen skiner upp, är all denna smuts inom en liten stund upptorkad och i stället uppstiga hela moln af finaste damm. En tredje olägenhet är att man i synnerhet sommartiden om nätterna, äfven i de snyggaste hus är hemsökt af bedbugs (vägglöss) i stor mängd, och mosquitos (stickflugor), hvilka anses knappt kunna utrotas. En sjerde oläI — CAAQ----:: —