Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 januari 1853, sida 1

hvaraf åtnjutit hel försörjning: å landet 2,005. i städerne 920. 2,925. endast bidrag dertill: å landet 3,187. i staderne 1,006. 4, 193. 1, IIS. varande i dessa summor inbegripne minderårige barn: År 1841 till ett antal å landet af I, O26. i staderne, 555. 1,581. 1846 å landet af I, 470. i ståderne ,, 651. 2, 121. 1850 å landet af 1,595. i städerne ,, 756. 2,351. Denna sattigpersonalens tillväxt utgör dock ingalunda något bevis, att allmänna välmågan inom landet i samma mån aftagit. Att den materiella förmögenheten tvertom under sednare ären i allmanhet tillväxt, ja delvis betydligt, ar uppenbart. Dertill hafva samverkat dels jordbrukets och siskeriernes bättre skötsel, hvad det förra angår ostridigt till en del i följd af skiftessörråttningarnes sortgång, dels sjöfartens sörmånligare konjunktur, dels ock den större utsträckning, som gifvits åt handelsoch sabriksrörelsen. Ehuru det i allmänhet icke visat sig någon brist på arbetare, hafva dock arbetslönerna under en följd af år fortfarande något stigit. Tillfällen till arbetsförtjenst hafva icke heller saknats, synnerligast i Götheborgs stad, hvarest dagsverkspriserna likväl varit mera obestämda, emedan de flesta arbeten här verkställas efter beting. Årbetslönernas benägenhet att stiga ädagalägges jemväl genom följande jemförelse emellan de för länet fastställda markegångspriser. Dessa voro nemligen å årliga mansdagsverken: år 1826 . . . . . 2l sk. 4 rst. 1827—31 i medeltal 25 ,, 93 , 1832—36 d:o 26 ,, 8 M 1837—41 d:o 27 5) i , 1842—46 d:o 28 ,, 1847—50 d:o 31, 6 (Forts.) ) Dessa uppgifter äro högst vigtiga i afseende å det ofta hörda påståendet, i samband med skatteförenklingsfrågan, att dagsverken borde qvarstå bland räntetitlarne, såsom de der voro minst underkastade prisförändring. Här visar sig emellertid att markegångspriserna å dagsverken ifrån 1826 till 1850 stigit icke mindre än 50 procent. Red. anm.