Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1853, sida 3

— MA HÄ e — — morgon afton, efter spektaklets slut. På balen hos stadsrådet S. B— — B— — —2 Hvad kan det betyda? Beata? Barbara? Brita? Men jag är ju i Norge: vet jag; det måste således vara ett norskt namn. Hvad det än är — jag är viss om att det skall klinga i mina öron lika ljust som min fortjuserskas intagande stämma. 0 lyckliga Backlund! Men nu måste jag dricka i glädjen. Backlund stormade fram i studenthögen; grep tvenne Norrska studenter under armarne, förde dem till ett af de punsehflödande borden, hof upp sin stämma till en skål för Norges sköna qvinnor, glodande som söderns drufva, trogna såsom Nordens dufva. Var det icke ett präktigt rim? utropade Backlund. Känner ni mig gossar? Vill ni dricka brorskål med den qvickaste karl i både Skandinavien och Schleswig-Holstein, så dricken nu med Carl Edvard Backlund! Här han J mitt kort! Hvad heter du? Och hvad heter du? Men det är detsamma! Inga namn! Adjö med Er Norrske Brödre! Nu går jag och får mig tag i ett par andra. Norrmännen sågo smäskrattande på hvarandra och Backlund, som snart var på samma sätt i sard med ett par andra; så med ännu ett par, till dess snart hela verlden låg i ett djupt töcken för hans syn. Då slutligen Falk