Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1853, sida 2

— — ———— — — ———— plats i studentlunden. Tältef uppfylldes småningom af de anländande deltagarne i sesten, under det utanför parken en stor massa af åskådare var samlad. Studentsångerna klingade högt i rymden, talarne utbragte från tribunen vältaliga välkomsthelsningar och skålar, och tältets hörn fylldes glasen af små Bellmansfigurer: Ulla Winblad, härolden Kämpendal, Mollberg, Movitz m. fl. Efter att hafva några gånger genomvandrat den böljande menniskomassan stannade Backlund framför en tafla, på hvilken lästes följande inskrift: Her ha vi en Sommer saa venlig og varm Og Sommeren sylder vor Röst og vor Barm, Thi Punschen gaaer saa let gjennem Munden. Han tycktes en stund begrunda betydelsen af dessa ord, och var just i beråd att försöka huru lätt punschen skulle gå igenom munnen, då han kände en hand vidröra sin rockficka. Han vände sig hastigt om, men möttes af ingen annan än Jens Bärndorff, som slog honom på axeln och utropade: — Nå så träffar jag dig ändteligen, kamrat! Falk har krupit in bland sångarne och du var försvunnen, så att jag i hast var beröfvad mina båda gäster. Kom skola vi gå till lilla Ulla Winblad och bedja henne skänka i ett par glas åt oss!