— —— — — Nej olyckligtvis var hon utgången; svarade Backlund kort, och Bärndorff gjorde inga vidare frågor. Vid middagen, der fru B. såsom värdinna var älskvärdare än någonsin, önskade de båda damerna höra något om Backlunds och Falks förmiddagspromenad. Falk berättade skrattande en del deraf; Backlund deremot var ovanligt tyst och urskuldade sin svaga aptit dermed att han ätit så stark frukost. Något mystiskt hvilade ändock öfver svenskarnes äfventyr, hvilket icke ens den skarpsynta fru B. sjelf förmådde genomskåda. Jenses då och då förrådda smålöje gjorde saken ännu obegripligare. Julia frågade Falk, om han ansåg sig säker i besittningen af sin bukett, och denne bedyrade, med en betydelsefull blick, att han ännu hade godt hopp. Så slöts middagen gladt och angenämt och hela den manliga delen af sällskapet tog afsked för att bereda sig till den stora festen i Studentlunden, dit de voro inbjudna. Gaslågorna strömmade ur tusen rör och upplyste det jättetält, som utgjorde de norrska värdarnes och de svenske gästernas samlings