liligare intresse för och ett större förtroende till arbetets gemensamma förråttande. Handtverkare-associationer böra dock aldrig börjas i någon stor skala, och isynnerhet bör detta iakttagas då frågan endast är om ett gemensamt anskaffande af de för ett handtverks bedrifvande erforderliga råämnen. Då måste man framför allt börja i smått, och icke utsträcka företaget längre än medlen räcka, eller inköpa för stora qvantiteter blott af den orsak att de då kunna erhållas för bättre pris. Genom ett sådant förfarande kunde de associerade lätt förlora krediten, hvilken utan gensågelse utgör själen i företaget. Så hafva skomakarne i Dielitzsch (uti Sachsen,) äfven de välmående, förenat sig till anskaffande för bättre pris af de för handtverket erforderliga materialier, och endast genom alla medlemmarnes solidariska skuldförbindelse kunde det derför behöfliga kapitalet erhållas. I Hvad var väl i sjelfva verket ett skrå eller ett gille annat än en förening af samtlige i en stad boende handtverkare, till bevakande af deras gemensamma intressen? Visserligen, men för ett sådant bevakande kan i våra dagar endast en allmän association vara det rätta och bästa medlet. Vid nyssnämnde association mellan skomakarne i Dielitzsch till gemensamt anskaffande af råämnen, är föreningens förhållande till garfvaren sådant att: 1) Kommissions-läderhandlaren är umbärlig. 2) Garfvaren ansvarar för godheten af det lemnade lädret. 3) Garfvaren fäster afseende vid föreningens önskningar och behof. 4) Föreningen skall erhålla lädret så mycket billigare, som garfvaren är säkert betryggad mot förlust, genom associations-medlemmarnes solidariska ansvarighet. Skomakarne i Dielitzsch erhöllo genom denna gemensamma ansvarighet så stor kredit, att de icke kunde antaga alla de penningeanbud som gjordes dem. Sålunda skall en handtverks-association kunna täfla med fabriks-industrien, både i afseende på varornas godhet och billiga pris; men ännu säkrare skall detta blifva fallet, om derjemte arbets-fördelnings-principen tillämpades, och hvarje association småningom komme att utgöra en slags s:or fabrik. Först då kunde handtverkerierna träda inom skrankorna med både den inhemska och utländska fabriksindustrien, och behöfde icke frukta att ligga under i konkurrensen. Icke allenast hvarje särskilt handtverks medlemmar kunna förena sig till gemensamt anskaffande af råämnen, verktyg, maschiner samt för inrättandet af gemensamma varumagasiner och försäljningsbutiker, utan äfven medlemmar af flera beslägtade yrken kunna ingå en sådan förening, t. ex. träarbetare, såsom snickare, svarfvare, vagnmakare, tunnbindare, m. si., jernoch ståbarbetare, såsom hosslagare, klensmeder, chirurgiska instrumentmakare och manusaktursmeder, o. s. v. I Göppingen, en stid i Wörtemberg, bafva flera fattiga klädesvafvare associerat sig till fabrikation af ylletyger. Deras tillverkningar täfla med Tysklands förnämsta klädesmanufakturers, och företaget har rönt den bästa framgång samt visat de mest glädjande resultater. I Reut ingen hafva bokbindarne ingått en dylik förening till anskassande af de för deras yrke behöfliga materialier, och det är denna förenings stadgar vi i det följande vilja anföra, emedan de kunna läggas till grund för hvilken annan association som helst. Om också resultaten af den i Dielitzsch ingångna föreningen mellan skomakarne ännu icke äro så betydliga, har den dock gjort en vacker början till sin vidare utveckling. Först när en sådan förening en tid bortåt redligt arbetat sig framåt, och folket blifvit vandt vid att se gemensamhets-principen vara välgörande, samt när fördragsamheten slagit nog djupa rötter, först då kunna mera storartade associationer ingås, för ett varaktigt och verksamt upphjelpande af handtverksindustrien. Har man blott först blifvit öfvertygad att de materiella intressena, som nu genom afvundsjukan aflägsnar den ene yrkesbrodren från den andre, just på det bästa befordras genom allas förening till ett helt, så har redan mycket blifvit vunnet, ty då har man erkänt att en sådan förening leder till ett stort antal arbetande familjers lycka och välstånd. Skomakarnes i Dielitzsch (uti Sachsen) association till anskafande af råämnen. Vid slutet af December 1849 förenade sig 57 skomakare till. gemensamt inköp af råämmo m 7 . H K lig 2 2 oa mL 143