Julklapparne. Berättelse af G, —m. (Slut sr. N:o 299). Då jag för tre år sedan, svarade den ande mannen, såg henne, som nu utgör hhet, och beslöt att förena mitt öde f jag henne, till tecken af detta gud, denna ring, som jag köpt hos en juvelerareN Aberdeen, hvilken sade sig haft. den i mera än (tjugo år; men det har varit oss en hemlighet Ått den kunde öppnas. Åter blef en stunds Yystnad, hvarunder den sjuke betraktade det lillå papperet; ändtligen hviskade han sakta: — Ja! — there above Å Knappast voro dessa ord uttalade, förrän främlingen frågade: — Har ni varit i Skottland? — och, framtagande från sitt bröst ett litet guldhjerta, fortfor han: — Känner pi detta? Här stå äfven samma ord: oupplösliga för