Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 december 1852, sida 2

nan; matt, men hjertligt tryckte han den trogne vännens hand och bad att få se husets innevåänare och tacka dem för deras välvilja. Snart inträdde de båda fremlingarne ensamma, ty fru Mac-Donald hade varit sjuk ända sedan sin mans död, och var icke ännu fullkomligt återställd. Deltagande framträdde de till sängen och frågade huru den sjuke befann sig. Full af erkänsla sattade han fruntimrets hand och tryckte den sakta; men i samma ögonblick föllo hans blickar på en ring, som hon bar på densamma; länge höll han hennes hand uti sin och betraktade ringen med stirrande blickar; slutligen bad han att nogare få se på densamma. En våldsam känsla arbetade i hans själ, och med feberaktig brådska emottog han ringen, som räcktes honom. I ett ögonblick sprang ringen upp för hans tryckning, och ur densamma föll på hans bröst en liten papperslapp. Under djup tystnad höll han papperet i sina händer, bestörtning målade sig såväl på srämlingarne som Borgs ansigten; ändtligen frågade Lenning hastigt: — Hvar har ni fått denna ring? (Forts.) omm