allt. Vill du att jag för herr Lenning omtalar detta? — Ja. I många år har jag grubblat på huru han ensam skulle få veta det, men sjelf har jag aldrig vågat tala med honom derom. — Var lugn! Jag skall tala för dig, och du skall icke ångra din uppriktighet. Följande dagen besökte Lenning sjelf den sjuke sjömannen och gaf honom sin förlåtelse med tvenne vilkor: att han aldrig för någon annan omtalade historien om ringen, samt fortfarande emottoge hans hjelp, till dess hans helsa lilläte honom att arbeta. En skön vårdag dånade från hamnen fyra kanonskott, förkunnande, att ett fartyg hemkommit från utrikes ort. Lenning, som aldrig försummade att gå ned till kajen då en sådan händelse inträffade, hvilket här icke ofta var fallet, skyndade äfven nu dit, icke så mycket af nyfikenhet, som icke mera derför, att han i allmänhet älskade detta menniskouppfinningens under, som öfver oceanerna sprider lif och rörelse i allt. Under det han var sysselsatt med att betrakta den från Amerika kommande ståtliga briggen, der hvarje tågstump var honom en helsning från detta land, som hos honom