Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1852, sida 2

2— — —— ——— Alan, till Mac-Donalds. Det gissades hit och dit om anledningen till hans ankomst; men snart sick man upplysning derom, då m:r Allan kort derester återreste till sitt sadernesland med sin unga brud Mary Mac-Donald. — Var lugn, afbryt mig ej! — Denna afresa inträffade just vid den tid, då du skulle återkomma, och för att bespara dig smärtan att se hennes afresa, i händelse din passion för henne var lika stark som i början, så gaf jag dig order att ännu ett par veckor uppskjuta din hemresa. Vredgas icke härför på din gamle far, ty alla mina sträfvanden gå ut på din lycka, mitt enda barn! Länge satt Edvard stum och förtviflande efter denna underrättelse; men sadren, som så väl kände en ynglings häftiga lidelser och deras hastiga öfvergång, gick ut och lemnade Edvard åt sig sjelf. Att smärtan var djup, är otvifvelaktigt, hellst slaget var så oväntadt och tillika så afgörande. Efter en timmes tyst smärta, hvarunder kan än mätte rummet med stora steg, än kastade sig i sin soffa, utropade han: — Men, Wilhelm! Wilhelm! huru kunde du dölja detta för mig? Du måste gifva mig upplysning härpå, — fort till honom! — Som en drömmande intradde han i Borgs bostad, men innan han es Ö en i sina ar