serligen bland annat till förtret för prefekten Monflaville, som i sin proklamation till våljarne yttrade, att himlen skulle sjelf visa att Försynen utkorat Louis Napoleon, och han spådde att på valdagen skulle skina den skönaste höst-sol, som skulle vara en förberedelse till vårens fullhet. Emellertid voro stora fester anställda på flera ställen med dans och lustbarheter i det gröna och oaktadt ett flödande regn och hvinande storm måste dansen ändock fortsättas. Presidenten hade sistl. Söndag bal på S:t Cloud. Diplomatiska korpsen var talrikt representerad, Louis Napoleon och kusinen Napoleon Bonaparte öppnade balen; presidenten förde till bordet Belgiska gesandten Rogiers gemål, ett tecken att förhållandet till Belgien är godt. Balen var mycket animerad, Louis Napoleon dansade rätt mycket. I Paris fortgår utdelningen af valsedlar ända till besvarlighet. Det är naturligtvis ja-sedlar, som utdelas och dessa äro utsirade på det briljantaste. Ingen sedel med Nej synes. Jasedlarne äro sålunda affattade: Bulletin de vote; Oui. Imprimerie Napoleon Chaix. Kuriöst nog att hos samme boktryckare Napoleon Chair, som nu trycker kejsar-valsedlarne, trycktes förut Proudhons Le Peuple. Också kallas i anslagsplakaterna kejsardömet för den organiserade demokratien och den demokratiska monarkien. Af Ja-sedlarne trycktes omkring 25 mill. exemplar. Förminskningen af armen verkställdes icke genom direkte permittering af det i tjenst varande manskapet, utan genom underlåten inkallelse af reservtrupperna, dock skola de vara färdiga att när så påfordras genast inställa sig i tjenst. Persigny skall nyligen hafva yttrat: Med kejsardömet återvänder också friheten. Detta uttryck cirkulerar i hvar mans mun och kommenteras lika lifligt som presidentens kejsardömet är freden. Somliga tro lika litet på bådadera. Små slagsmål af mindre betydelse hafva egt rum vid valen. De kejserligt sinnade af blouserna håna de republikanskt sinnade och om de sista också få stryk och äro de förolämpade, så blefvo de i alla händelser arresterade som fredsstörare. Aftonbladet och Svenska Tidningen innehålla likaledes bref ifrån Paris med anledning af det förestående kejsardömet. Den sednare tidningens korrespondent höjer Louis Napoleon till skyarne och upprepar den gamla visan, hurusom han räddat Frankrike och Europa ifrån anarkien och socialismen etc. AB:s brefskrifvare talar med mera försigtighet, såsom han väl måste göra, för att ej strida för mycket mot AB:s egna åsigter om saken; dock framskymta äfven hans sympathier för folkets utvalde icke otydligt. Båda korrespondenterna äro ense om att prisa Napoleons klokhet att i Monitören offentliggöra de manifester, som en del af de landsförviste republikanerna sammanskrifvit och öfversändt till Frankrike. Man måste ock medgifva, att detta var rätt klokt handladt, ty de ifrågavarande manifesterna, hvilka vi för deras kuriositets skull meddelat i Handelstidningen, voro verkligen af den oförnuftiga art, att de nödvändigt måste mera gagna än skada den person och den sak de anföllo. Fn mMrTsJ OM 666