Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1852, sida 1

— Ja, det fanns en betydllg summa penningar i guld, efter hvilken jag letade då vi återkommo till briggen, men utan att finna den, svarade den unga mannen i en ihålig ton. — se der dä, Eleonor, din faders mördarel utropade sir Reginald högtidligt. Gud skall veta, att jag aldrig misstänkte den skurken. Mr Postans, jag måste ddmjukt och uppriktigt bedja er om förlåtelse för mina oråttvisa misstankar. Bof! uslingl tala, eller skall du inom fem minuter hånga der på rånocken! -Hvad jag såga? ropade mulatten med hela en feg löynmördares fasa. — Hvem mördade mr Bowen? — Jag, massa. Hvad tusan! han också så högt tala med massa Possans om alla penningar han hafval Passagerare, manskap, mr Postans och Eleonor, alla lyssnade med tyst bestörtning på hvad de hörde. — Men, din usling. kunde du icke hafva stulit, utan att mörda den gamla mannen? — Han vakna och göra buller. Josh icke vara dum. Död man icke tala om hvad han se. Men massa Reginald väl icke döda Josh? Jag vara honom en trogen tjenare, och tala sanning.