s åtnjöt dock först mot morgonen en mera ihållande sömn. Vid uppvaknandet kl. 6 intrådde ett anfall af håftig hjertklappning med åtföljande svettning och oro. Detta anfall upphårde först efter tvenne timmar och har qvarlemnat en icke obetydlig kraftlöshet. Stock holm den 20 November 1852, klockan half tio förmiddagen. A egna och öfriga uppvaktande läkares vägnar: P. O. Liljewalch. II. H. M. Konungens sjukdomstillstånd har, sedan morgonens bulletin afgafs, undergått en fördelaktig förändring. H. M:t insomnade nemligen kl. I1 och sof nästan oafbrutet 3:ne timmar under allmån och varm svettning samt med fri andedrågt. Detta förhållande ger anledning att antaga, det den intrådda förändringen år af god betydelse. Stockholm den 20 November 1852, klockan fyra eftermiddagen. Å egna och öfriga uppvaktande låkares vågnar: P. O. Liljewalch. III Det lugn i H. M. Konungens sjukdomstillstånd, som efter svettningen och sömnen i går på eftermiddagen intrådde, fortfor intill aftonen, då en lindrig oro åter uppkom med något ökad feber. Emellertid insomnade Hans Maj:t omkring kl. 10 och har under natten ätnjutit en god sömn, samt befinner sig i dag, på morgonen, lugn, men matt och icke feberbri. Stockholm den 21 November 1852. Å egna och öfriga uppvaktande läkares vägnar: P. O. Liljewalch. IV. Någon väsendtlig sörändring i H. M:t Konungens tillstånd har under sistförflutna dygnet icke ågt rum. Natten har varit lugn. Stockholm den 22 November 1852, Å egna och öfriga uppvaktande låkares vågnar: P. O. Liljewalch. Den för H. M. Konungens helsa anbefalda förbön lyder som följer: Allsmåktige, barmhertige Gud! Till dig hafva långe för vår älskade Konungs helsa tysta suckar uppstigit. Vi böra ock nalkas Dåig med gemensamma högljudda böner. Din hand bevarade vår Konung under hans vistande i fråmmande land. Du skånkte oss hoppet, att Han med stårkta krafter återkommit till sina riken. Nu hafver Du låtit Honom hemsökas af en långvarig sjukdom. Vårt hopp år fast och vår tillförsigt glad, att Du åter skall förbjelpa Honom till helsan och låta Honom långe med framgång och vålsignelse vara sina rikens Konung och sina folks fader. Men då Han ånnu på sjukbådden qvarhålles, böra vi med hela vårt bjertas förtröstan bedja om Din nåd. Se i godhet och kärlek till den ådle Fursten, för bvars bjerta intet år vigtigare ån att ega kraft att på jorden utföra Ditt verk och fullborda Din vilja! Låt hugsvalelse och glädje snart åter intråda Hans hus, hvilket nu hemsökes af mångahanda sorser! Och låt Hans trogna undersätare snart få emottaga det efterlångtade budskapet, att deras dyre nnerligt ålskade Konung åter öfver dem förer spian. Se till oss i barmhertighet och hör våra böner Ör Jesu skull! Amen.Oc— C—