Woolastone, så återvänder jag genast till England, och mina vånners inflytande skall skydda mig för allt, utom möjligtvis en befallning att bo på landet; om ni deremot afslår mig, så förenar jag mig med mina raska fribytare och blifver för min återstående lefnad en buccanier, eller, om ni så vill — en sjöröfvare. — Sir Reginald, svarade Eleonor bittert, vill ni att jag tjugo dagar efter min faders död askall tala om äktenskap? — Eleonor, dyra Eleonorl ni har att afgöra en fråga, som för mig gåller lif eller dåd. Jag begår icke att ni skall utfåsta någon tid för vår förening; jag begår endast hopp för framtiden. — Sir Reginald, ljuder icke ånnu min kusins försårliga anklagelse mot er i mina öron? — Och ni tror — — Ack nej, nej! ropade den unga flickan med hela ett qvinnohjertas djupt rörandeförtroende och med ett uttryck, hvarpå man icke kunde misstaga sig. Ack nej! men hvad skulle verlden såga om jag emottager den mans I anbud, som blifvit anklagad för mordet på min fader? Sir Reginald, fråga mig icke mera hårom, förrän mördaren blifvit upptåckt. I Då, tro mig, skall Eleonor Bowen icke asslå