Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1852, sida 2

Långt ifrån Skandinavien. I Charleston. (Forts. fr. 268.) Jag hade förestållt mig, att en fullkomlig vår skulle helsat mig vid min ankomst till denna sydliga stad, men håri blef jag verkligen betydligt lurad. Om aftonen (d. 15 Febr.) var det till ock med dugtigt kallt, och jag srös rått tappert på mitt rum om natten, ehuru jag hade ett tjockt tåcke Öfver mig. Dock, det var blott en kort tid, jag hade att beklaga mig öfver kölden. Jag hade tagit in i Planters Hotel i Queen street, ett i alla afseenden respektabelt hus, der man för halfannan dollar om dagen bodde mycket bra och åt vid ett table dhöte, som alltför väl kunde jemföras med de bästa hoteller, så vål i Europa som i Amerika. Trött af resan blef jag hemma i hotellet första aftonen, och sedan jag druckit the och någon tid hårt på konversationen, som egde rum i -the barroom, der alla gästerna hade församlat sig i en tät krets kring den nåstan genomglödgade kakelugnen, gick jag upp på mitt rum, för att i sömnens armar samnka krafter till nästa dag, på hvilken det var min afsigt att kasta den första blicken in i de sydliga städernas lif. Klockan 9 hörde jag en slags lormklocka ringa; det var negerklockan, som den kallades, och som tillkännagaf, att efter denna tid finge ingen svart visa sig på gatorna, utan försedd med ett visst slags pass, som de påä tillsägelse hade att uppvisa för nattvåkta