Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1852, sida 3

man svarade honom, att den kunde komma inom en, två eller tre timmar, men att tiden ej kunde så bestämdt förutses, sade han:då mäste jag vål ligga lugn tills dåden kommer.— Doktor Jeffries gaf honom något lugnande medel. Den döende statsmannen bad: Iitet mera, doktor, mera! Jag behåfver återstållas.9 Mellan kl. 10 och 11 upprepade han otydligt orden: -poet, poesi! Gray, Gray. — Hr F. Webster uppläsie första raden af Grays elegie: Hör aftonklockan dagens dödssäng liuder.— Den år det, den år det, hviskade den döende. Frän kl. 12 till 2 visade sig mycken maktlöshet, men inga svåra lidanden. Han talade om dödskampens svåra arbete, och då doktor Jeffries upplåste spräket: Ehuru jag går genom dådsskuggans dal, fruktar jag intet ondt, ty Du år mig når. Din staf och Ditt stöd leda mig; sade han omedelbart: eså år det, så år det! Det år hvad jag behåfver: Ditt stöd — Ditt ståd! Din staf — Din stafl Dessa voro hans sista ord ooh han dog 22 minuter före kl. 3 Söndagsmorgonen, i fullkomligt lugn. Till denna berättelse om den aflidne utmårkte statsmannens och medborgarens sista stunder, skola vi i morgon lägga en kort lefnadsteckning, efter de data, som de utlåndska journalerna gifva vid handen. — H7FB.z5 NN j