mA — borgarne i städerne och ägarne af hus, gårdar och tomter derstådes genom beviljandet af en sådan fribet, gifves grundad anledning till klagomål öfver förlust och skada. viad tredje behandlingen antogs ett förslag till lag om några tillågg i vallagen. Hage ställde i samma möte sin förut anmålta förfrågan till ministeren, om den ärnade innevarande riksdag förelågga ett lagförslag om råntans frigifvande. Det svar, som han derpå erhöll af inrikesministern sammanfattade han sålunda: 4Väl år tidpunkten för upphäfvandet af lagen emot ocker rått gynnsam, men den kunde möjligtvis blifva ånnu gynnsammare. Han var derför ej mycket tillfreds dermed. Sedan nu talaren yttrat den mening, att man borde hålla på det bestående, slutades denna förfrågan, utan att medföra någon vidare påföljd. Huss har tillbakatagit sitt förslag om frihet för hvem som helst att utöfva läkareyrket. FRANKRIKE den 18 November. Den ursprungliga propositionen em en förändringen om kejsardömets införande utgick från följande senatorer: Mesnard, Troplong, Baraguay d.Hilliers, kardinal du Pont, general grefve dHautpoul, baron Lacrosse, marskalk Vaillant, general grefve Reynaud de Saint Jean dAngely, grefve SimEon och general grefve dOrnano. Senats-beslutet har följande lydelse: Art. 1. Den kejserliga vårdigheten år återuppråttad. Louis Napoleon Bonapsrte år kejsare under namn af Napoleon den 3. Art. 2. Den kejserliga vårdigbeten år årftlig i Louis Napoleons direkta och legitima afkomma, i den manliga linien, efter förstfödslorätten och med uteslutande för alltid af qvinnor och qvinnors esterkommande. Art. 3. Såframt L. N. B. sjelf ingen manlig arfvinge lemnar, kan han adoptera barn eller legitima afkomlingar i manslinien af kejsar Napoleon den 1:stes bröder. Adoptionssättet bestämmes genom ett senatsbeslut. Art. 4. Genom ett organiskt dekret, som ställes till senaten och nedlägges i dess arkif, ordnar L. N. B. successionsråtten till thronen i Bonapartes familj för den håndelse att han ej efterlemnar någon direkt, legitim eller adopterad arfving. Art. 5. I saknad af en legitim eller adopterad arfving till L. N. B. och af eftertrådare i sidolinien, hvilkas rått till thronen bestämmes i ofvannämnda organiska dekret, utnåmner ett senatskonsult, som blifver senaten föreslaget af ministeren i förening med senatens, den lagstiftande församlingens och statsrådets förmån, den blifvande kejsaren och bestämmer successionsordningen inom dennes familj i manliga linien, alltid med uteslutande af den qvinliga linien. Intill dess den nya kejsaren sålunda blifvit utnåmnd, styres staten af de fungerade ministrarne, hvilka konstituera sig till ett regeringsråd och besluta efter majoritetet. Art. 6. Medlemmarna af L. N. B:s ätt, som äro eventuella arfvingar, och deras efterkommande af båda könen, höra till den kejserliga familjen. Deras ställning beståmmes genom ett senatskonsult. De kunna ej gifta sig utan kejsarens samtycke. Ingå de utan sådant bifall åktenskap, förlora de artsråtten för sig och sina efterkommande. Dock, om der icke åro några barn af ett sådant åktenskap och detta sjelf genom dödsfall blir upplåst, får den person af kejserliga huset, som hade ingått det otillåtna äktenskapet, sin arfsrått åter. — Kejsaren beståmmer sjelf titlar och vilkor för de sårskilda medlemmarna af sitt hus. — Kejsaren utöfvar full myndighet öfver sin familjs medlemmar; han bestämmer deras förpligtelser genom sårskilt laga kraft egande statuter. Art. 7. Konstitutionen af 15 Januari 1852 förblifver orubbad i alla de beståmmelser, som ej strida mot nårvarande senatskonsult. Den kan ej föråndras utan i den laga våg, som den sjelf beståmt. Art. 8. Följande förslag skall förelåggas folket till antagande på det i dekreterna af 2 och 4 Dec. 1851 feststållda sått: Folket vill kejsardömets återuppråttande i L. N. B:s person, med ärstlighet i hans direkta, legitima eller adopterade afkomma och gifver honom rått att faststålla successionen till thronen inom