Sekund-violisten. Novell af Aug. Vitu. Forts. fr. N:o 267.) En af mina vånner, som år kemist, sade en dag till mig: -Jag känner ingen verksammare afkylare, ån en qvinnas förakt.Jag kan också bekråfta riktigheten af denna sats dermed, att den unga sachsiska officern alldeles bragtes ur fattning af grefvinnan Ulrikas köld; småningom förlorade han ledigheten i sitt sått att vara och gnuggade lått sina handskar. Godt! tånkte jag, han fryser redan om fingerspetsarna. Ändtligen gick han ut ur logen, i det han stampade med fötterna oeh skakade sina mustascer, alldeles som Nansoutys dragoner måtte hafva gjort, sedan de fått blöta sig i Beresinas böljor. — Stolberg blef illa emottagen, sade ett af lejonen. Denna anmärkning mottogs allmänt med ett jakande tecken, och ingen hade något att