han blir utsatt för trakasserier och förluster, utan at egentligen begått något brott. Denna åsigt är så mycket riktigare, som författningen, som frigör handeln med landtmannaprodukter, står i rak strid med föreskriften om förbudet att afsluta handel på annat ställe, än torg eller hamn. Dessutom finnes ännu qvar en sådan mängd med restriktioner, som ännu tillämpas på torghandeln, att det vill ett helt juridiskt studium för att 1 icke råka till att förse sig dervid. Emellertid är den omständigheten icke minst besynnerlig, att skillnaden i ansvaret för köpare och säljare är så olika, neml. att säljaren förlorar sin vara och köparen belägges blott med ett obetydligare bötesbelopp. Detta har ock haft till följd, att en viss, åtminstone i Malmö alltför vil bekant, industri utbildat sig, den neml. att en hel här af echåare hållas för att förmå de till staden ankommande landtmän att sälja innan de hinna ankomma till torget. Detta stadgande, som bestämmer vissa platser i städerna för handels uppgörande om landtmsnna-prodnkter, har, utom det förtryck det utöfvat på landtmannen, mest skadat sjelfva städerne, i så måtto, att den gjort det omöjligt för uppkomsten af en klass handlande, som befatta sig med handel af sådane varor, som tillhöra det dagliga behofvet för köket, utom mähända i Stockholm, der denna funktion är öfvertagen af de så kallade månglerskorna; emedan den tvungna torgbandeln förstör all annan handel med dylika varor. För stadsboen medför det den icke obetydliga olägenheten, att priset och tillgången är ojemn. För landtmannen deremot är det ett verkligt onus, och detta blir mera tryckande ju större ett jordbruk är. För den mindre jordbrukaren blir det alltid ett kostsamt tidsödande att icke allenast forsla sina varor till staden, utan sedermera förnöta hela dagar på torget jemte sitt lass för att afbida köparen. Vid större jordbruk är denna olägenhet ännu svårare, emedan egaren sjelf ej kan hafva tid att egna sig åt detta bestyr, utan, om han producerar varor för torghandeln, måste han med icke obetydlig kostnad bålla en särskild person dertill, hvarvid uppstår svårigbeter, som icke äro så lätt öfvervunna. Man bör derföre icke förundra sig öfver att landtmännen befinna sig mindre hågade för att besöka städernas torg. Derigenom att tillgången på varor för de dagliga lefnadsbehofven beror af torgtillförseln, inträffar oftast en högst ojemn tillgång deraf, så att, då uppköpen deraf på de flesta ställen göras endast för dagen, det icke sällan inträffar, att den ena dagen ett sådant öfverflöd finnes att afsättning icke kan ske till halfva värdet, då det en följande dag kan inträffa, att så otillräcklig tillgång finnes, att varan får betalas med 3 å 4 gånger dess vanliga pris. Vore deremot handeln faktiskt fri, så skulle utan tvifvel handlande uppkomma, som egnade sig åt denna slags handel Härigenom skulle både jemnare priser och tillgångar uppstå, och landtmannen skulle, utan att behöfva stå hela dagar vid ett lass på torget, kunna räkna på en säkrare afsättning och stadsboen hafva en säkrare tillgång, hvilket nu förhindras af tvången för landtmannen, att befatta sig med en minutering, som endast tillkommer hökaren. Man skulle häremot kunna invända, att de sålunda uppkommande mellanhandlarne, skulle alltför högt kunna uppdrifva prisen på lefnadsbehofven. Sådant skulle väl vara möjligt för en eller annan dag i början af ett nytt förhållandes inträdande, men kunde aldrig vara i längden; emedan friheten för landtmannen, om han funne för godt, torgföra sina varor, motvägde en sådan befordrad olägenhet. Deremot skulle utsigten till en bestämd och jemnare afsättning uppmuntra landtmännen till en mera allmän produktion af artiklar, som nu lott händelsevis af en eller annan odlas. I Götheborg har sedan flera år tillbaka utkommit en illustrerad veckotidning, hvilken nu till nåsta år framtråder under namn af: llustreradt ny ste Söndagsmagasin. Sådane ilustrerade tidningar finnas till öfverslöd i nätan alla andra länder. I Norge utgifves en ål vårdad dylik tidning. Hos hos har dock ngen ån utgifvits, som vare sig till plancher ler redaktion kunnat motsvara allmänhetens illiga fordringar. Plancherna hafva varit kopieade efter de utlåndska tidningarnes, och inehållet för öfrigt har uteslutande bestått af öf