Inrikes Nyheter. Götheborg. Liksom alla och en hvar på denna ert — och helt såkert har det varit på samma säti dfverallt i landet — med oro och stort bekymmer emottagit de sorgliga underråttelserna ifrån hufvudstaden om H. M. konungens farliga sjukdom och den unga prinsessan Eugenies plåtsligt intråffade, nåstan hopplåsa belågenhet, så har man med upprigtig och oskrymtad glådje emottagit de i går anlånda, mera lugnande sjukdomsberåttelserna. Kanske har aldrig den kongliga familjen, icke ens under förhoppningarnes ljusaste dagar, varit föremål för ett varmare och djupare deltatagande, i hvilket åfven den gemensamma sorgen öfver den så tidigt hådangångne, ålsklige prins Gustaf ingått. Hade konungen — hvarför dock all fruktan visserligen ånnu icke kan ansess håfd — bortryckts af den sjukdom, som nu synes lyckligt genomgången, så hade han blifvit djupt sörjd af båda de folk, hvilkas högsta styresman han år. Man skulle bafva erinrat sig det goda han utfört och det goda han velat; man skulle ej hafva tånkt på det myckna, som man kanske af honom hoppats, men som ej kunnat gå i fullbordan, och man skulle måhånda hafva ångrat månget bittert ord, som man låtit undfalla sig i förtreten öfver selslagna förhoppningar. — Kanske skulle äfven efter hans dåd förhällanden kunnat intråda, — vi såga detta, utan att kasta skugga på någon — som gjort att man ånnu mera saknat hans milda, försonliga sinnelag och försigtiga sått att gå tillvåga. Men år det då först vid grafven vi skola lära oss att erkånna förtjenster, öfverse med ofullkomligheter eller, med andra ord, att vårdera hvad som finnes, och ej tånka blott på hvad som fattas? Skola vi icke kunna yttra samma sinnelag mot menniskor, så långe de ännu åro midt ibland oss, så långe de ännu kunna förnimma hvad vi innerst tånka godt om och kånna varmt för dem? Vi tro att det år angeläget, att vi göra oss denna fråga, vi, som till följd af olika åsigter om samhållsvåsendet och den nya tidens fordringar, kommit till styrelsens personer i en stållning af opposition, som någon gång å öomse sidor öfvergätt till ett ganska stort miss