Landsorten. LUND den 4 November. Under den 28 sistl. Oktober har akademikansleren utnämnt prosektorn vid medikokirurgiska institutet i Stockholm, medicine doktorn F. A. Wahlgren till anatomie prosektor vid detta universitet. — På förslag till den hår vid universitetet lediga akademisekreteraretjensten har konsist. akademicum under den 30 Oktober uppfört: 1:0 v. häradsh. mag. B. W. Wengberg; 2:o v. häradsh. J. Kreuger och 3:o juris docenten mag. G. Broome. — Skånska studerande nationen härstädes har till hedersledamöter kallat öfverstekammarjunkaren m. m. baron G. Gyllenkrok, kammearherren m. m. baron N. Gyllenstjerna, biskop Agardn, pros. Nilsson och domprosten Thomander, statsrådet Reuterdahl, prosten dokt. A. Kahl, rektorn vid högre lärdomsskolan i Malmö F. E. Borg, biskop Genberg samt s. d. akademidocenten, bokhandl. i Malmö mag. B. A. Cronholm, hvilka syra sistnämnde varit nationens kuratores, hvarjemte d:r Kahl ännu är nationens L. V. KALMAR. Från Döderhult skrifves under den I dennes: Ryska skonerten Oscar Nicolai af 104 svenska läster, tillhörande grossbandlaren Johan Heppner i Petersburg, förd af kapten Engman, lastad med 1500 mettor rågmjöl och destinerad till Åbo, anlånde hit förliden Fredags eftermiddag i nästan redlöst tillstånd, efter att föregående Onsdagsnatten vid Sandön under Gottland hafva utbärdat en försärlig storm med snöyra. Först sönderslogs och krossades kajutan, som var belågen på dåck; störtsjöar inträngde och bortspolade allt som fanns derstådes, kompass, sjökort, journaler, kläder, böcker och proviant. Kaptens unga 20-åriga fru och lilla barn som lågo i kojen, hade troligen delat samma Öde, om ej kapten i detta rysliga Ögonblick, då de hotande vågorna redan gripit dem, lyckats att med förtviflad ansträngning rycka dem undan den hotande faran och få dem med sig ut på dåcket, som i allt framstållde en bild af förstörelsen. Rodret var sönderslaget, stöttorna på babordssidan gångna Öfver bord, bakugnen krossad samt bräder och allt öfrigt som fanns på dåck bortspoladt. Kaptenen sammanband hustru och barn och nedhissade dem i kabelgattet, hvarest de fingo lågga sig på de der liggande våta seglen, oupphörligt öfverspolade af vattnet, som nedrann ifrån däcket. Så tillbringade de, nåstsn stelnade af köld, dessa bedrösliga dagar, utan annan förfriskning ån litet the och några at saltvattnet genomdränkta brödbitar, hvilka kaptenen fann i sin rockficka. Det våta linnet afklåddes barnet, som i stållet insveptes i ett skinn, men den arma modren hade intet torrt klådesplagg att utbyta mot de våta. På Thorsdagen befunno de sig under Öland. Kapte nen hissade nödflagg, då folk utkom och kaptenen fick en man med sig, hvarpå han seglade hit, såsom den nårmaste hamnen, emedan fartyget omöjligt långre kunde hålla sjön, och folket icke hade annat att åta ån mjöl och vatten. Lasten lossas nu hår, och fartyget kommer att repareras. Lasten var assurerad,