Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1852, sida 2

ställd till polisförhör, dervid han erkände försalskningen samt upplyste att beviset rätteligen varit utfärdadt den 3 November 1851. Såsom skål till förändringen, hvilken blifvit verkstålld af sjömannen Tobias Svensson från Glashed, redan vid Larsmessetiden i år, uppgaf han, stt han trott det beviset skulle åga mera tillförlitlighet, eller som han uttryckte sig: vara kraftigare, om det blefve föryngradt. poliskammaren beslöt att från prosten Warmark infordra bekråftelse på Börjessons gjorda uppgifter samt upplysning om hans frejd; och skulle syndarn emellertid förvaras i stedshäktet. Till polisförhör var i går uppkallad en af de värrsta gatnymferna, Johanna Kristina Björkfelt, för det hon i måndags på Kämpebryggan utan ringaste anledning ikullslagit en piga, som tjenar hos Anderssons på klubben, så att denna deraf erhållit flere skrubbsår och kontusioner. Björkfelt nekade naturligtvis till angifvelsen, hvarföre vittnen framstålldes, hvilka beråttade, att under det Björkfelt och en annan dam af samma qvalitGE 4promenerat på stora Hamngatan, hade Björkfelt fått se målsåganden, den hon icke kånde, gå Kåmpebryggan uppför och dervid utropat: Ådetta skall bli min grist — med hvilket utrop hon störtade på målsåganden den hon i detsamma tilldelade en så våldsam puff i ryggen att målsåganden genast föll omkull, hvarefter Björkfelt tog till flykten, men anhölls och öfverandtvardades i polisens händer, af ett af vittnena, som för denna handråkning nu af polismåstaren erhöll belöning. : Björkfelt dömdes att böta för bruten gatufred och ett blodvite 14 rår bko, eller 12 dagars vattenoch bröd-diet, och blef hon genast insatt i stadshäktet för att börja kuren. Z Vid fortsatt ransakning med spinnhusbjonet Elna Maria Johansson Fröjd inför poliskammaren sistlidne gårdag hördes plantage-ågaren Pettersson, hvilken bestämdt påstod att Fröjd icke varit den som anloggt mordbranden å Olskroken, emedan ban hade allt för grundade anledningar att derför misstånka annan person. Poliskammaren beslöt att, efter närmare gransknikg af hvad som under ransakningen i detta mål förekommit, framdeles meddela sitt utlåtande och förordnade nu att Fröjd emellertid skulle förvaras i stadshåktet, dit hon återfördes. Sedan fattigvårdsstyrelsen hår i staden hos poliskammaren anmålt att genom polisbetjeningen 18 personer blifvit för bettlande å stadens gator upptagne och afförde till Baracken samt af nåmnde antal 11 tillhörde annan ort, voro dessa i går för vidare behandling inställda hos poliskammaren, som efter förhör med dem förpassade tvenne till länshäktet för att derifrån på fångskjuts såndas till hemorten, och de öfrige att sjelfve få begifva sig till hemmet. Det var en lika bedröflig som för kånslan vidrig anblick dessa i osnygghet och trasor höljde uslingar framstållde, och man kan med skål såga, att de på ett rysligt sått representerade den högsta grad af elånde och fattigdom. Nåra halfva antalet af dessa stackare voro barn på 8 å 10 år. — En af dem, en liten munvig, men nåra naken pojke från Bollebyggd, hade hårstådes tiggt ihop en mångd penningar, dem han förstört i karameller, skorpor och andra låckerheter. — Sjömennen Gustaf Svensson i Majorna pliktfålldes i går af poliskammaren till 66 rdr 32 sk. b:ko eller 28 dagars fångelse vid vatten och bröd för det han sistl. Lördag öfversallit poliskonstapeln n:o lI Andersson, och med våld ryckt batongen från honom, då han varit stadd i utöfning af sin tjenst.