Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1852, sida 2

Inrikes Nyheter. Götheborg. Samme vårde insåndare, hvars emot polismåstaren Norin rigtade artikel vi icke funno för godt att intaga, anseende oss åga någon rått att afgöra hvad vi i vårt eget blad, får hvilket ingen annan ån vi sjelfve få både juridiskt och moraliskt ansvara, vilja hafva intaget och sagdt, — samme insåndare har nu till red. afgifvit en vidlyftig skrifvelse, för hvilken han fordrar plats i bladet, icke såsom en grace utan såsom en rättighet, hvarjemte han af redaktionen åskar -en offentlig förklaring, som vederlågger och undanrödjer alla tvetydisheteraf den suppsätligt ilaka och ärekränkande insinuation, som anses ligga i redaktionens yttrande i afs. å polismåstaren, att en man i hans ställning måste komma i konflikter med personer som ej ålska sådane dygder (redbarhet, kraft och ordningssinne) och för hvilka uppfyllandet af vissa pligter, som åro oskiljaktige från den borgerliga sammanlefnaden år besvärligt.— Lemnar icke redaktionen en sådan offentlig förklaring, så torde, menar ins., den så mycket af redaktionen fruktade tryckfrihetslagen komma att anlitas.Såsom hvar man finner är detta ord och inga visor. Det är en strång herre, som talar, en herre, som tyckes vara van, att imponera med stora ord, men som dock ej synes hafva lärt sig jugera till hvilka personer han kan utdela sina befallningar, eller det språk som gerna begagnas hyggligt folk emellan. Det år dock, såsom det står i visan, — -det år ej nog att vara hångd, man bör ock böflig vara.Når ins. lårt sig behjerta denna sanning, skola vi måhånda fåsta något afseende på hans artiklar. Nu år det endast med konsideration för hans uppenbart dåliga lynne, som vi velat skånka honom något svar. En insåndare har hos red. begårt rum för tvenne förfrågningar, den ena om resultatet af en för ett par år sedan föranstaltad insamling till en kånd person, den andra om tolagsbokhållaren, kamrer Grundells råttighet till kamrerstiteln. På den första frågan torde ins. båst erhålla svar hos någon af de herrar, som stodo i spetsen för insamlingen; på den sednare kunna vi endast lemna det svar, att insåndaren, som tecknar sig: Aspirant till tolagsbokhållaretjensten i Götheborg, om han erhåller den plats, till hvilken han aspirerar, då torde blifva i tillfålle, att underråtta sig om huruvida kamrerstiteln är vusurperad. Befinnes den vara det, kommer sannolikt intet hinder att låggas för ins. att låta kalla sig helt enkelt: bokhållare.— Hårvarande Bildningscirkels sammankomst i går börjades med en kör af cirkelns sångare, hvarefter hr S. A. Hedlund håll ett föredrag öfver namnen på de i vår almanach förekommande högtidsdagar. Efter en ånyo afsjungen kör föredrog hr Frithiof Lichtenberg en ganska nått minnesteckning öfver den hår i Götheborg födde, nyligen aflidne skalden