berättigade tjenstemän icke i rättan tid, då krafter, håg och uppmärksamhet aftaga, sjelfmant begåra afsked med pension, utan tyckas betrakta tjensterna — för hvilka råtteligen erfordras full mannakraft — såsom pensionsanstalter, vid hvilka de öfveråriga kunne qvarstanna intill döddagar, om blott några yngre förmågor finnas beredvilliga att, emot eller utan ersåttning, sköta göromålen, eller att åtminstene draga det egentliga och svåraste lasset.