Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1852, sida 1

— Ja, min herre, kommer alltid vid den tiden. — Har han många tjenare här? — Jag år den enda. — Det år bra. Efter en stunds tystnad, fortfor Bramante: — Lazarino, du måste såga mig en sak. — Jag hår, signor. ,. — Hvilken kyrka ligger långst bort härifrån? ; — Det skall vara det lilla San Geronimokapellet, signor; det ligger i andra åndan af staden och år temmeligen förfallet. — Huru lång tid behöfver man för att gå dit och tillbaka hit igen? — Mera ån två timmar. — Nåvål, Lazarino, i tiomannarådets namn befaller jag dig. att genast begifva dig till San Geronimo-kapellet, knåböja vid dess altare och förrätta en bön, som åtminstone räcker en god fjerdedels timme — en bån till Gud, att han, för hela verldens lyckas skull, måtte belåna de goda och straffa de onda. — Men — invånde betjenten. — I tiomannarådets namn — upprepade Bramante. — Jag går, sade Lazarino. Men innan jag aflågsnar mig, ville jag fråga er, signor, om ni inte önskar något.