Grefve Carmagnola, af Mole-Gentilhomme. Epilog. De båda systrarna. (Forts. fr. N:o 245.) — Hvad år orsaken till uppskofvet med grefve Carmagnolas afråttning? frågade prokuratorn lifligt. — Hår står den, svarade dogen, i det han lemnade honom Biancas förklaring att låsa. Prokuratorn tog skriften och slukade den med giriga blickar. Derpå, efter några ögonblicks tystnad, och affekterande den största likgiltighet, sade han: — Hvad åmnar Ers Höghet att gåra? — Framförallt, som jag redan sagt, svarade Foscari, uppskjuta en afråttning, som efter en sådan förklaring skulle vara ett lånnmord. — Är Viscontis dotter i Venedig? frågade prokuratorn.