Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1852, sida 1

hela mitt lif, hade aldrig en blick eller en tanke för mig — och jag stackare älskar honom åndå — ja, jag älskar honom — och har kunnat önska hans död! 0 nejl nej! han får inte dö, han skall inte då! Efter dessa ord lemnade hon hastigt hertigens rum, återväride till sina egna och kallade med beslutsam råst på sin tjenarinna Antonia. XVI. Broder Stefano. Bramante, eller nu råttare sagdt, pilgrimen broder Stefano, råknade minuterna och afvaktade otålig det svar, som Viscontis dotter lofvat honom. — Det år snart midnatt, sade han, i det han stödde sig mot fönstergallret i den cell, för hvilken han hade de goda karthåusermunkarnas gästvånlighet att tacka, och ånn u kommer ingen! Och likväl satte jag hela mitt förtroende till denna prinsessa Bianca, som år så vacker och ser så hjertans god ut! Men kanske år denna prinsessas bjerta slutligen likt frukterna i trakten af Sodom, hvilka ut