Utrikes Nyheter. DANMARK. Köpenhamn d. 14 Okt. A den förenade riksförsamlingens möte i går förhandlades endast det af utskottet utarbetade förslaget till reglemente. Dess nästa möte blir om Måndag, då diskussionen af reglementet kommer att afslutas, val af embetsmän äga rum och den frågan förekomma på. hvad sått regeringens förslag rörande arsssöljden må behandlas. — Londsthinget har i dag enhålligt beslutat, att följande trenne lagar skola erhålla andra behandlingen: 1) om upphåfrandet af förbudet emot införsel af hornboskap från Sverge; 2) om portofrihe eten 1853—54; 3) om tull-lindringarne för handeln på andra verldsdelar. Produkt-utstållningen slutar i dag. Den gratulationscour, hvilken skulle ågt rum på konungens födelsedag, men då i anseende till H. M:ts sjukdom måste inståällas, är nu beramad till den 16 dennes. Major Schutz, den lifdömde till lifstids tukthus-arbete benådade insurgentosfficeren, har afförts till Wiborgs tukthus. FRANKRIKE. Paris d. 10 Okt. Det tal L. Bonaparte hållit vid den för honom i Bordeaux den 9 gifna festmåltiden, är så till vida af betydelse, att Bonaparte deruti förklarat, att han, gifvande vika för folkets genom dess jubelrop så högt i dagen lagda Önskningar, antager kejsardömet och återståller denna styrelseform. Alla menniskor visste, att Bonaparte skulle göra sig till kejsare, men detta år första gången, som han offentligen förklarat det. Texten af talet har ånnu icke hitkommit och man år mycket nyfiken att inhemta dess innehåll. Monitörens depesch antyder innehållet med följande ord:-Det år en stor tilldragelse; det år en framstållning af den politik utaf yttre fred, moralisk ordning och vist framåtskridande, som prinsen vill befåsta genom de af Frankrike fordrade institutioner.-Det är omöjligt, sortfar depeschen, att skildra det intryck, som detta tal frambragt på åhörarne. Vid hvarje sats afbrutet af de lifligaste bifallsyttringar, betäcktes det med det enhåälliga ropet: Lefve kejsaren! Det skall evigt vara en åra för staden Bordeaux att hafva varit skådeplatsen för en förklaring, hvilken år beståmd att utöfva ett så stort inflytande på landets framtid.Hvad som isynnerhet slagit an på de goda Bordeaux-boarne år naturligtvis Bonapartes försåkran att vilja bibehålla freden med utlandet. Bordezux lefver af handeln och denna frodas båst i fredliga tider. Bonapartes emottagande i B. synes verkligen hafva varit lysande. Bland andra helsningstal till honom utmårker sig kardinalerkebiskopen Donnets, hållet vid B:s intråde i kathedralkyrkan, för de deri förekommande kuriosa orden, att prinsen, genom löftet om statens kraftiga och ihärdiga medverkan för ett strångare ihelgdhållande af Söndagen, våndt sig till alla ådla kånslor och låst framtidens stora problem. Vid utdelningen af ordensdekorationerna erhöll öfverrabbinen Marx hederslegionens kors. Då M. uttalade den af judarne hysta förhoppning, att prinsen skulle upprätthälla och värna religionssriheten, svarade Bonaparte, att han kunde vara försäkrad, att han skulle upprätthålla alla stora principer af 1789, hvilka kejsaren helgat i Frankrike. Det har regnat mycket under herligheterna i Bordeaux. I Paris sysselsåtter man sig fortfarande med