Utrikes Nyheter. DANMARK. Utaf sinansministerns anförande vid framläggandet af sinanslagen meddela vi söljande utdrag. Hittills har förhållandet varit, att på konungarikets utgiftsstat måst uppföras samtliga utgifterna, icke blott sådana, som vidkomma konungarikets egna inre angelågenheter, utan åfven sådana utgifter, som måste anses vidkomma hela monarkien, hvarifrån blott några få undantag ågt rum. Å andra sidan har konungariket varit hänvist till sina egna resurser, hvarvid likvål måste anmårkas, dels att det disponerat öfver hela reservfonden och dels att bidrag erhållits på senare tider först från Slesvig och sedan från Lauenburg och slutligen åfven från Holstein, hvilka bidrag dock ingalunda hade motsvarat hvad som i proportionerligt förhållande borde utgöras af monarkiens öfrige delar och för öfrigt i de förra budgeterna icke kunnat specificeras. Nu sedan konngens myndighet blifvit återståld i hela landet, kunde bördorna jemnare fördelas. Det var kungens vilja, att riksdagen blott skulle beståmma den del af de gemensamma utgifterna, som angick Danmark, och som var beråknad till 60 4, medan de återstående 40 4 voro beräknade på det öfriga. Han ville genast anmårka, att icke något steg blifvit taget att göra någon slutråkning emellan de olika statsdelarna. En sådan slutråkning — derest den dfverhufvud vore möjlig — kunde icke företagas förr, ån det funnes en samfåld lagstiftande makt, som omfattade alla statens delar. Hertigdömena skulle åndå, genom statsskuldens tillvext och reservfondens aftagande, komma att vidkånnas följderna af kriget, utan att taga i betraktande de speciella bördor de hvar för sig hafva att båra till följe af kriget, såsom t. ex. de s. k. kassaanvisningarne i Holstein o. s. v. I den nu förelagda finanslagen voro posterna uppförda något annorlunda, ån framdeles komme att ske; så t. ex. voro tulloch post-intraderna nu uppförda för Danmark, men med tiden skulle de uppföras för hela staten. De sårskilta inkomsterna för Danmark voro:kronogodsen, direkta skatter och afgister, öresundstull, vestindiska inkomster o. s. v. Gemensamma inkomster (60 2 för Danmark) voro klasslotteriet, diverse inkomster, inbetalningarne på den svåfvande statsskulden. Gemensamma utgifter voro: civillistan, appanagerna, geheimesstatsrådet, de gemensamma ministerierna, statsskulden, samt vissa saker under de speciella ministerierna. Resultatet af denna budgetens indelning blef: inkomster för Danmark 13,821,736 rbd. 54 sk., utgifter 12,960,400 rbd. 16 sk., alltså öfverskott cirka 861,000 rbd., förutan kassabehållningen till den 1 April nåsta år. Detta ansåg han för ett gynnsamt