Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1852, sida 3

Styckegods. I en svensk landsortsresidensstad lär nyligen inträffat att, då en musik-kår, som med ångfartyg dit nyss anlåndt, tågade upp genom staden med klingande spel och dervid kom att passera kyrkogården, der tillfålligtvis just då en begrafning försiggick, klockaren, som höll på att upptaga en likpsalm, blef af de mutra marschtonerna utanför till den grad betagen att han ofrivilligt föll in samma burschikosa melodi (den bekanta: ,,Rullan går.) Det var med knapp möda presten och begrafningsgåsterna lyckades få psalmen åter i gång och bringa klockaren på råtta vågen. Till den afl. Lord Wellingtons många embeten hörde åfven Connetableposten i Towern, Uppsigten öfver detta i militåriskt hånseende numera obetydliga slott år anförtrodd åt 4 embetsmån med 4000 i årligt gage, hvilkas förrättningar dock ombesörjas af en, så att de tre öfriga förtära sitt gage, annorstädes. Göromålen bestå nemligen i att gömma nycklarne från midnatten till solens uppgång och de sormaliteter, som för detta ändamäl dagligen upprepas, äro följande: Vid midnatten församla sig beefåtarne (ett populårt namn på besåttningen) klådda i sina sharlakanströjor, med hillebarder i händerna, stånga porten och draga med nycklarne till kommendanten.