Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1852, sida 2

ifrågavarande hus, som har n:o 32, af enkan Gustafva Dorothea Bratt för 2000 rdr rgs. Huset var då assureradt i städernas allmänna brandstodsbolag för 700 rdr bko; men sedan han derå under sommaren verkställt större reparationer, hvilka uppgåfvos hafva bestått uti tegeltåckning, murning, stensåttning å gård samt målning (sist tjärning) m. m. och kostat omkring 200 rdr rgs, fick han efter vederbörlig besigtning höjdt assuranssumman till 1200 rdr bko. Inredningen af huset utgjorde 4 rum med kök, deraf 2 rum jemte köket på undra botten och 2:ne vindsrum. Han hade icke sjelf bebott detta hus, men skulle nu flytta dit och hade i lördags börjat flyttningen i det han ditfört en gammal sång jemte 3:ne halm-madrasser, ett par tåcken, en skånk, några stolar samt diverse kökssaker. Af dessa saker voro sängen med madrasserne och skånken insatte uti det rum Fredriksson med familj skulle bebo och som var beläget näst intill köket samt med en liten förstuga skiljdt från det andra på undra botten belågna rummet, hvilket artilleristen vid 10 batteriet n:o 34 Hallström hyrt. Då Fredriksson om lördagen lemnade huset tillslöt ban sin boningslägenhet sålunda, att han krokade rumsdörren invåndigt samt med en hänglås utvändigt låste köksdörren, sedan han förut tillskrufvat fönsterluckorna såväl i rummet som köket. Orsaken till denna ovanliga tillbomning uppgaf han vara, att han af förra byresgåsten ånnu icke fått mottaga nycklarne till rummen. Söndagen derpå, kl. emellan 10 och 11 på förmiddagen besökte han i sällskap med Hallström åter sin nya bostad, för att bereda denne tilltråde till sin lågenhet och sedan de efter en kort stund åter aflägsnat sig, tillslöt han dörrarne på samma sått som dagen förut. Derefter hade han icke vidare besökt sitt hus, förr ån han kl. 3 öfver 10 på aftonen af poliskonstapel Olsson blifvit underråttad att eld derstådes utbrutit; och att han redan gått till sångs vid emottagandet af denna underråttelse. Huru elden uppkommit var för honom en gåta, som han ända hittills förgäfves sökt att lösa, synnerligast som nyckeln till köksdörrens hånglås varit i bans ågo hela söndagen förvarad och först sent på aftonen nedlagd i en byrålåda, tillhörig honom. Slutligen upplyste Fredriksson att hans lösörebo icke var försåkradt. Fredrikssons hustru hördes åfven, men hon hade inga andra upplysningar att meddela, ån att hennes man varit hemma hela söndags eftermiddag. Sjelf hade hon icke besökt deras nya hem, emedan hon derifrån varit bindrad dels af en skada i benet och dels af den trågna omvårdnad hon måste egna deras 15 månaders gamla baron. Rörande eldens uppkomst sade åfven hon sig svåfva i fullkomligaste okunnighet. : Hårefter hördes på ed flere inkallade personer, bestående dels af husets hyresgäster och kringboende grannar och dels sådane, som varit behjelplige vid eldslåckningen. Af dessas beråttelser inhåmtades, att elden röjdt sig genom stark röklukt å gatan i grannskapet af huset; att når några af vittnena, ledde af lukten, kommit fram till Fredrikssons hus, hade de bemärkt något rök trånga ut genom luckorna, hvarmed fönstren varit tillbommade, och hade vittnena då gått in i den lågenhet Fredriksson sjelf skulle bebo, sedan de först fått uppbryta den invåndigt tillreglade dörren. Dit inkomne, upptåcktes elden först uti sängen, der den angripit åndarne af 2:ne i sången liggande halm-madrasser, hvilka vid närmare undersökning befunnos vara tjärade å örverdragen. Elden hade redan hunnit så pass utveckla sig, att den med stark låga börjet angripa väggen, intill hvilken sängen stod. I samma rum stod åfven en skånk, hvars medlersta hylla inuti likaledes var så af eld angripen, att den brann med hästig låga; åfven hår var tjära nåringsåmnet åt elden, hyllan var nemnligen så starkt bestruken dermed att den rann från hyllan, då skånken bars ur rummet. Af dessa tvänne möblers skiljda läge från hvarandra kunde lätt inses, att elden icke sjelf meddelat sig från det ena till det andra stållet, synnerligast som skånken inuti brunnit, utan att minsta tecken till eld synts på dess yta och att den del af skånkens inre, som var angripen af eld, varit frånvänd elden i sången. vittnenas fulla öfvertygelse vore att eld samtidigt anlaggts i sången och skänken, hvilken öfvertygeise ock af förekomne omståndigheter har all sannolikhet för sig. Tvånne vittnen intygade, tvårt emot Fredrikssons egen uppgift och fortsatte vidhållande deraf, att han vid 5-tiden söndags eftermiddag varit synlig i gården till ifrågavarande hus och att emellan 6 och 7 samma eftermiddag buller hörts i Fredrikssons boningslågenhet, liknande det då möbler flyttas från en plats till annan i rum. Äfvenledes upplystes att vid förstnåmnde tid på eftermiddagen fönsterluckorna varit Öppnade, men längre fram på aftonen blifvit tillslutne. Med anledning af dessa graverande upplysningar blef Fredriksson ålagd redogöra timma för timma huru han tillbringat sin söndag; och når han kom till de timmar han skulle ha varit synlig i sin nya bostad, försåkrade han att han tillbringat dem hemma hos hustru och barn; till styrka för hvilken uppgift han sade sig kunna skaffa flere personers intyg. Undersökningen uppsköts hårefter för flere upplysningars anskaffande. — gB— ss TR mLB