Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 oktober 1852, sida 1

hastiga ord vexlades mellan dessa tre män, och Urbino de Savona gick, sedan han med en böjning på hufvudet gifvit tillkänna att han fullkomligt förstått hvad som blifvit sagdt, till den halfcirkel, som bildades af de officerare, om hvilka vi redan talat, och som på sått och vis utgjorde grefve Carmagnolas hedersvakt. — Mina tappra vånner, sade Urbino, man har sändt mig till eder, för att sätta eri kän nedom om ett beslut, som stora rådet fatta i dag på morgonen till er förmån. Hittills hafven J icke varit annat ån Italiens tappr söner, och Gud skall veta, att J käckt försvarat eder moder, men nu år, icke för er, men väl för oss, som lagt våra dyrbaraste angelägenheter i edra hånger, ett nytt namn oundgångligen nådvåndigt och måste tillåggas det, som J redan bären. Från denna stun åren J republiken Venedigs soldater, och for. men fordrar, att denna genom er tapperhe och trohet på slagfåltet förvårfvade egenskap genom ett sårskildt dokument tillförsåkras eder. Det stora rådets hemliga sekreterare har just nu utfårdat detta dokument; persemen terna åro fårdiga och kanslerns sigillhar nyss i närvaro af tre representanter af fY in rådet blifvit påtryckt, så alt ingenäng om . viljen J följa nat ån er underskrift faltas . Forts.) mig?