Medel mot vattuskräck. En sachsisk skogvaktare, som år 82 År gammal och icke vill taga hemligheten med sig i grafven, offentliggör i Leipziger Zeit. följande medel mot galna hundars bett, hvilket han begagnat sedan 50 år och hvarmed han botat flera menniskor och kreatur. Man tvättar såret med varm åttika eller ljumt vatten, torkar det vål och indryper derefter några droppar saltsyra, emedan mineraliska syror upplösa spottgiftet och tillintetgöra dess skadliga verkan. Hemligheten år, såsom man ser, icke alldeles obekant. I sammanhang hårmed må nåmnas att vid veterinårskolan i Alfort galna hundar fortfarande hållas för att begagnas till försök med nya kurmethoder. Hårvid har det visat sig att bland 224 hundar, hvilka man låtit galna hundar bita, blott 74 blifvit angripna af sjukdomen, under det de öfriga 150 icke röjt minsta spår af det onda. Denna notis som visar att i två fall bland tre galna hundars bett icke medföra någon våda, hafva vi ansett oss böra me ddela till någon tröst för dem, som haft missödet att blifva bitna. (P. I.) dAäA — E—s-—