Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 september 1852, sida 2

gå öfver ån efter vatten, då vi kunna saga med stolthet, att åfven Sverige åger en god, sjelfståndig och nationell dramatik! Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 26 Sept. En komplott emot Bonapartes lif har upptåckts i Marseille. En ny helfvetesmachin, mera komplicerad ån Fieschis, beståmd att skörda långt flera offer ån denna, har der anammats af polisen. Den var sammansatt af 4 kanoner och 250 båsspipor! Den var laddad med 1,500 kulor! Machinen var uppståld i ett hus, som Bonaparte skulle passera förbi, vid stora vågen från Aix till Marseille, helt nåra sistnåmnde stad. Om explosionen kommit att åga rum, hade hundratals menniskor dervid tillsatt lifvet eller blifvit stympade och kanhånda åndå icke den person tråffats, emot hvilken komplotten var anlagd. Lyckligtvis hade polisen fått nys om det sataniska anslaget och skaffat sig reda på alla utgreningarne af detsamma. Lördagen den 25 har Bonaparte hållit sitt intåg i Marseille. Den 23, i det ögonblick då machinen, som blifvit konstruerad i 28 sårskilta pjeser, hvilka i början förvarats på olika stållen, nyss blifvit sammansatt i det hus, som var åmnadt att tjena till theater för attentatet, hade polisagenter besatt detta hus, bemåktigat sig machinen och arresterat en på stållet antråffad individ. Tolf andra arresteringar hafva derefter ågt rum i Marseille och några, såsom det beråttas, åfven i Toulon. Man nåmner bland de arresterade en farmaceut och en låssmed; men det synes, som man hittills endast kommit åt underordnade agenter, brottets passiva verktyg. Constitutionel beråttar imellertid, att upphofsmånnen till komplotten tillhöra ett hemligt sällskap, kalladt hämnarne. Eger detta grund, så måste denna komplott skrifvas på det röda republikanska partiets syndaregister. Förtjensten af dess upptäckt tillkommer generalinspektören vid polisen, hr Sylvain Blot. ofvanstäende detaljer åro hemtade ur pariserbladen, som sått sig dem meddelade af polisministern. Presse gör med anledning af denna komplott några trässande reslexioner rörande söljderna af tryckfrihetens förqvåsvande. Förr, anmärker nåmnde blad, skrefvos dylika brott på pressens räkning. Sedan 10 månader är pressen i Frankrike stum, och förvirrade hjernor hafva icke destomindre utklåckt planen till och beredt ett brott, som, om det lyckats, skulle i sorgliga följder hafva lemnat långt bakom sig alla af samma slag som förut blifvit utöfvade. Skall man ånnu anklaga tryckfriheten? Den som kommer att draga någon fördel af detta anslag blir Bonaparte, som deri får en ny förevåndning att påskynda kejsardömets återstållande. De senaste notiserna om Bonapartes resa, lemna honom i Marseille, Lördagen den 25 inemot kl. 4 e. m. Underråttelsen om det omintetgjorda attentatet hade åkat lifligheten af massans vivatrop. Emottagandet har, såsom öfverallt, varit enthusiastiskt, förmåla de officiella depescherna. Bonapartes ceremonimästare, Bacciochi, har rest till Konstantinopel med det uppdrag, såsom det beråttas, att anmoda sultanen att i någon ort i det inre af sitt rike lemna en fristad åt Abd-el-Kader, som nu Bonaparte I lår beslutat att stånka sin frihet. Omvalen i 3:dje och 4:de valkretsarne i Paris togo sin början Söndagen den 26, men så få af valmånnen begagnade sin råstrått. att det anses för sannolikt, att något resultat denna gången ej kommer att erhållas. Tidningen La Chronique de Paris har drabbats af samma öde som Le Corsaire, att nemligen indragas. ENGLAND. Drottningen har befallt, att arm6n skall anlägga sorg efter hertigen af Wellington. Hertigens lik kommer sannolikt att utstållas på paradsång i invalidhuset uti Chelsea. De flera olika befattningar, som den aflidne i lifstiden innehade, hafva nu blifvit bortgifna. Såsom man väntade, har general-löjtnant lordviscount Hardinge blifvit general-en-chef för armn. Wellingtons militår-sekreterare, Fitaroy Somerset, en yngre son af det hertigliga huset Beaufort och som på grund deraf i dagligt tal af höslighet tilldelades titeln lord, har i lord Hardinges stålle blifvit generalfålttygmåstare och tillika under titel af baron Ragland unvhåits till verklig lord och pär af Eng