sina profetior gå i fullbordan. En armåes öfverlågsenhet, i afseende på antalet och dess anförares tapperhet, åro utan tvifvel stora och omåtliga fördelar, men med allt detta blir man åndå besegrad, man förtviflar, man kånner spiran i sin hand darra, man tror allt förloradt! — och se då — en af mig utvald man, ni torde erinra er det, nådigste herre, utan soldater, utan någon annan makt ån listen, utan andra kunskaper ån den, att begagna den passande tiden, egnar sig åt er sak och utspanar det ågonblick, då vår fiende skall aflågga sitt harnesk, för att då desto såkrare kunna genomborra hens hjerta. Hvad kan ni vål önska mer? Carmagnolas otyglade stolthet har störtat honom i förderfvet. Att vara misstånkt för ett brott, år i Venedig en mycket allvarsammare sak, ån att på hvilket annat stålle på jorden som hellst vara öfverbevisad om ett sådant. Venedig skall håmn: er på honom. — Tror du det? sade hertigen, hvars ansigte lifvades allt mer och mer. — Jag år fullkomligt öfvertygad derom — och om ers håghet skånker mig förtroende så låt mig resa till Venedig, jag ber derom Aldrig, det svår jag på, skulle någon beskickning haft lyckligare resultater. Jag vet hvilkde senatorer åro, som blott ogerna gåfvo sit